I norra Svealand och Norrlands inland växer nu i raskt takt stora industrilandskap upp på skogsklädda bergskrön som hittills till stor del täcks av biologiskt rika gammelskogar (Tjäderns sista naturliga livsmiljöer). De har varit svåra att nå för avverkning och har därför blivit kvar ofördärvade. Gammelskogar med flerhundraåriga tjädertallar och blåbärsgranskogar med rikligt förekommande blåbärsmattor är för tjädern avgörande livsbetingelser som ofta finns i de här höglandsskogarna.

Genom omfattande efterforskningar medelst fältinventeringar under den senaste tioårsperioden har erfarna fältornitologer inom  Tjäderkommittén/Tjäderobservatörerna dokumenterat att just dessa skogsklädda bergskrön med omgivningar erbjuder omistliga biotoper för just tjädern. Sådana miljöer har under senare decennier minskat kraftigt i de i övrigt utarmade skogslandskapet. De är till stor del hällmarktallskogar vilka är orörda eller föga rörda, och har därför många träd av hög ålder. Bland dem finns särskilt många tallar med barr av högt näringsvärde, som är av fundamental betydelse för just tjädern under vintermånaderna, då övriga näringstillgångar saknas. De är s.k. betestallar med låg resinhalt som försvårar matsmältnigen för tjädern. Tjädern väljer därför de kalorihaltigaste barren. Kalorihalten i barren står i sin tur i direkt proportion till tallens ålder. Därmed är de också av avgörande betydelse för tjäderns överlevnad. Här finns de allra flesta av de optimala livsmiljöerna för de större lokala tjäderpopulationerna. Antalet revirhävdande tjädertupparna är där i genomsnitt 10 individer per lekplats, vilket i medeltal är mer än de dubbla jämfört med lekplatser i låglandets mera utarmade skogsmarker. Detta är kunskaper som tidigare inte funnits, eftersom ingen tjäderforskning tidigare sett detta samband.

Skogsbilvägar
Skogsbruket i Sverige har utvecklat ett av de tätaste skogsbilvägnätet i ett globalt perspektiv.
En stor del av de skogsbilvägar som projekteras senaste deceniet sammanhänger med vindkraftutbyggnad där platsvalet av anläggningar i Norrland ofta innebär mer än 5 mil nybryten väg per anläggning.
Vägnätets fragmentering av natur och livsmiljöer och påföljande effekter innebär ett av de största globala hoten mot biologisk mångfald. Vägarna medför ett flertal negativa effekter på biologisk mångfald då de normalt leder till habitatförlust och försämringar av habitat, genom fragmentering och förändring i de ekologiska förutsättningarna. Även mindre vägar har en betydande negativ påverkan på naturmiljön, i synnerhet då de berör mer eller mindre naturliga miljöer.
(Källa: Statistiska centralbyrån 2014)

Tjädern som paraplyart

Seriösa tjäderforskare konstaterar att naturliga tjäderlekar även hyser andra hotade arter i samma miljöer. Tjädern är alltså en s.k. paraplyart. Den rödlistade spillkråkan som också är en nyckelart är beroende av de gamla grova tallarna(30-40 cm i diameter)som växer på dessa bergskrön för bobygge, bohålet kan i sin tur utnyttjas av 30 andra fågelarter och 15 däggdjur. Andra rödlistade och hotade arter såsom tretåig hackspett, tallticka, rosenticka, rynkskinn och i södra delarna av vårt barrskogsbälte lavskrikan. Även livskraftiga stammar av våra minskande skogsmesar finns på dessa skogsbeklädda bergkrön.

När alltfler av dessa skogsberg tas i anspråk för vindkraftexploatering uppstår kumulativa effekter, d v s på lång sikt får detta större sammantagna effekter när vindkraftparker formar veritabla industrilandskap på många håll i skogslandskapet.

Vindkraftexploateringen – ger allvarliga negativa effekter på skogshönsen

Exempel på direkta effekter på individnivå:

# Sörskog/Högbergets vindkraftpark, Leksand/Falu kommun Dalarnas län. Död tjädertupp påträffades den 20 april 2009 av 15 personer från Dala Energiförening. Den ihjälslagna tjädertuppen låg rakt under de roterande vingarna.

# Fjällbergets vindkraftpark, Ludvika kommun, Dalarnas län. Död tjädertupp hittades år 2009 rakt under de roterande vingarna. Händelsen dokumenterad av kommunal tjänsteman.

# Saxbergets vindkraftpark Ludvika kommun, Dalarnas län. År 2010 påträffades död tjädertupp med krossad nacke rakt under de roterande vingarna. Dokumenterat av kommunal tjänsteman.

# Idults vindkraftpark, Mönsterås kommun, Östergötlands län. Död tjädertupp påträffades vid ett av vindkraftverken år 2011 av personal vid ett serviceföretag.

# Sörskog/Högbergets vindpark, Dalarnas län. Krossad tjädertupp hittades den 29 april 2015 rakt under de roterande vingarna. Dokumenterat av Göran Rönning, Tjäderobservatörernas ordförande.

#Sommaren 2016 hittades tre döda tjädrar vid vindkraftverken Sörskog/Högberget av en lokal jägare med jakthund, två tjädertuppar och en tjäderhöna.

#Hösten 2017 hittade samme jägare två döda tjädrar, en tjädertupp och en tjäderhöna vid vindkraftverken Sörskog/Högberget. Samma jägare har också hittat andra mindre fåglar ihjäl- slagna under dessa vindkraftverk.

Exempel på direkta effekter på lokal population: bortträngning och minskande antal

Vindkraftexploateringen vid Sörskog/Högberget har också haft effekten att den ursprungliga tjäderspelplatsen trängst bort 600 meter från sin ursprungliga spelarena och inte återkommit. Antalet spelande tuppar har samtidigt minskat med 60 procent.

Under 7 års studier har Tjäderkommittén Tjäderobservatörerna noggrant följt och dokumenterat effekterna av vindkraftens effekter på den lokala tjäderpopulationen i området. Detta är den första och enda kända långsiktiga studie som utförts i Sverige om hur tjädern påverkas av vindkraftexploatering i skogslandskapet.

Under dessa 7 år har antalet fasta revirhävdande tjädertuppar minskat från 10 st till 4 spelande tuppar. År 2014 var den borträngda spelplatsens centrum 500 meter från det närmaste byggda vindkraftverket (uppmätt avstånd) år 2015 hade lekplatsen trängts bort ytterligare 100 meter ( uppmätt avstånd) till 600 meter.

 från det ursprungliga läget före vindkraftbyggnationen och de för ändamålet byggda skogsbilvägarna.

Om erfarenheter från Österrike och Norge

”Vindkraften hotar skogshönsen” är rubriken på en vetenskaplig artikel av skogshönsforskare Olav Hjeljord & Per Wegge, Institutionen for naturforvaltning. Norges Universitet for milö og biovitenskap 2014.

(citat. I översättning)

"-Det har efterhand blivit väl dokumenterat att vindkraftverk dödar fåglar, särskilt är de större arterna med speciella flygmönster utsatta. De ca 50 vindkraftdödade havsörnarna på Smöla är ett talande exempel.

När nu vindindustrin allt oftare etablerar sig i skogarna och bergen, bör verkningarna på en annan grupp stora fåglar, nämligen skogshöns och ripa, tas på alvar. Det här är "tungt flygande" arter med begränsande manöverförmåga...

I Österrike har vindindustrin startat utbyggnad i viktiga högliggande orrfågelbiotoper. Effekterna på orrfågelpopulationen är följt vid lekplatserna i två utbyggnadsområden. Resultaten hittills kan sammanfattas enligt följande:

Första året efter att vindkraften var på plats, var de små förändringar i populationens storlek. Sedan minskade bestånden år för år. Efter fem år hade antalet tuppar som spelar i ett område minskat från 23 till 9 och i det andra från 60 till 20. Samtidigt upphörde de tidigare beståndssvängningarna. På den största leken, nära ett vindkraftverk, försvann samtliga fåglar. I de omgivande områdena utan vindkraftverk, visade bestånden ingen tendens i negativ eller positiv riktning.

Anledningen till den gradvisa populationsminskningen förefaller delvis vara kollisioner med torn och rotorblad, men även bristen på nyrekrytering. Medan äldre fåglar är starkt traditionsbundna och fortsätter att använda leken så länge de är vid liv, inträffar uppenbarligen ingen rekrytering av unga exemplar. Anledningen till att ungfåglar skyr områden med vindkraftverk kan vara fler, som stress vid skuggkastningar av rotorbladen, turbinljud som stör kommunikationen mellan spelande fågel, och den direkta störningen på grund av täta behov av underhåll av vindkraftverken. Forskarna väcker också frågan om hönorna över huvud taget besöker den aktuella leken efter utbyggnaden. Slutsatsen från dessa studier är att vindkraftindustrin utgör ett allvarligt hot mot lokala orrfågelpopulationer...

Det är en ökande skepsis till vindindustrin bland hönsfågelforskare, och ett större forskningsprojekt är på gång... Vi är ovana med vindindustrins brutala framfart i förhållande till traditionell norsk landskapsplanering".    (slut citat)

De österrikiska forskningsresultaten överensstämmer således med vad vi dokumenterar från Högbergets vindkraftspark.

Att skogshönsen påverkas negativt av vindkraftverkens tubinljud som stör fåglarnas kommunikation mellan spelande fåglar kan vara en anledning till att tjädertupparna har trängts allt längre bort från vindkraftverken vid Sörskog/Högbergets vindkraftpark, eftersom tjäderns läte också består av infraljud som hörs långa vägar men som människans öra inte uppfattar. Valkeajärvi, P. 1990. Tjäs, L. Zoologiska Inst. Universitetet Jyväskylä Finland. Tjädern och skogsbruket, Sveriges Lantbruksuniversitet, Institutionen för viltekologi.

" Tjäderns spelläten är svaga och hörs även under gynnsamma förhållanden på bara drygt tvåhundra meters håll. Tjäderns läte består också av infraljud som hörs långa vägar men som människans öra inte uppfattar. Bland lätena hörs knäppningarna vanligen bättre än klunken och sisningen, även om rasolikheter förekommer särskilt beträffande klunkens ljudstyrka. Längst hörs däremot ljudet av tupparnas strider och lufthopp". Valkeajärvi Pentti, Tjäs, Lauri. Dept. of Zoology Univeritetet of Jyväskylä Finland 1990.

I Journal of Ornithology skriver Leiser et al. 2005: " Tjädertupparnas infraljud produceras inom ramen för spelet och är en kommunikation mellan individerna på spelplatsen. Det produceras av tjädertupparna under parningssäsongen och fungerar som intrasexuella signaler till andra tuppar och som internsexuella signaler till hönorna".

Juridiska grunder och bedömningar

Artskyddsförordningen, EU:s art och habitatdirektiv och fågeldirektiv skyddar tjäderns spelplatser.  Fragmentering av fåglars livsmiljöer har av domstol fastslagits som relevant avsiktlig skadeverkan vid vindkraftsetablering och inneburit avslag.