Lär känna tjädern

A. Biotop




Blåbärsgranskogen
Samstämmiga forskningsuppgifter visar att Blåbär - är en nyckelfaktor i ekosystemet, och en viktig näringsresurs för tjädern.
Hela blåbärsplantans alla vitala delar, blommorna, bladen, karten och det mogna bäret,
är av livsavgörande betydelse för tjäderns trivsel. Många plantor innehåller C-vitamin, och detta gäller särskilt bladen av blåbär.

Tjädertallar
Dessa s k tjädertallar får ett speciellt utseende, eftersom dessa utnyttjas så frekvent av generationer av tjädertuppar, inte bara som betträd utan också för övernattning av båda könen eller i " natt-träd" i omedelbar närhet av betträden.
Analyser av barren på tjädertallar har visat att de innehåller mer kväve och mindre kalcium än motsvarande tallar som inte fungerar som betningsträd.

Tjädern är anpassad till
Naturskogens klimaxtillstånd.
Åldrig tallskog.En biotop som
snart bara återfinns i skyddade naturskogsreservat,
på grund av det exploaterande skogsbrukets
metoder

Blädningsskogsbruket - dåtidens skogsbruk 1940 - 50-talet skapade skogstrukturer som gynnade tjäder på flera sätt, det skapade små luckor, gynnade blåbärsriset, och gjorde det osäkert för predatorer att vara effektiva tjäderjägare. Särskilt för kycklingöverlevnaden hade dessa brukningsmetoder en positiv effekt. (Rolstad, Andersen Skogforsk 2003).

 

Tallskogen
Som art är tjädern anpassad till barrskogens klimaxsstadium, det vill säga äldre naturföryngrad skog, De äldsta tallskogarna och dess tallbarr utgör stapelfödan för tjädern, framförallt vintertid. Men inte vilka tallbarr som helst är tjäderföda. Både norska och finska undersökningar visar att tjädern omsorgsfullt väljer ut tallar där barren har ett högre energivärde än andra tallar.
Tallar som växer i hällmarker, så kallade hällmarkstallskogar, liksom tallar som växer i myrkanter och sumpskogar utnyttjas extremt ofta av betande tjädertuppar eftersom kvaliteten
på dessa tallar är högre.

  

Färsk blindtarmstömning från tjädertupp som övernattat vid lekplatsen

Längre fram på dagen mörknar blindtarmtömningen.


B. Här har den varit ...


De stora svarta stjärtpennorna från ruggande tjädertuppa är lätta att känna igen ...

... liksom stjärtpennor från ruggande tjäderhönor

Spillning från ruvande tjäderhöna

Duvhöken är en naturlig predator i tjäderns livsmiljö.
På menyn: en tjäderhöna

C. Med benäget tillstånd av Skogsstyrelsen kan här du ta del av faktahäftet "Tjädern och skogsbruket"
författad av professor Ingemar Hjorth, Kommittén Tjäderobservatörernas grundare.
Häftet publicerades 1992 men innehållet är fortfarande högaktuellt.
Illustrationerna är utförda av konstnären MatsÅke Bergström.