För att Du skall förstå hur illa ställt det är med tjädern i vårt land och vilka miljökrav tjädern har, dess ekologi och hur den ser ut i olika miljöer rekommenderar vi att du läser den mest omfattande och ingående bok som finns att tillgå i ämnet tjäder, nämligen

"Tjädern en skogsfågel"
av professorn och tjäderforskaren Ingemar Hjorth
Boken är utgiven av Skogsstyrelsen 1994. ISBN 91-88462-23-4
Den är slutsåld men kan lånas på biblioteket.
Boken är illustrerad med fantastiskt fina bilder av konstnären Mats-Åke Bergström. Han ingår också kommittén Tjäderobservatörerna.

När Du läst den boken så är det dags att ta del av de av staten fastslagna skogspolitiska utredningar, för att se hur detta kommer att drabba tjädern.

Skogspolitiska utredningar och effekterna av
dessa mot den biologiska mångfalden - tjädern

Vi har här under rubriken "Skogspolitiska utredningar" inte tagit upp hela det omfattande materialet som de skogspolitiska utredningarna utgör. Detta skulle bli för omfattande och tungrott att läsa. Däremot tar vi upp några av de tyngsta remissyttrandena från landets sakkunnigaste och mest insatta i ekologiska och biologiska frågor.

Under 2000-talet har tre skogspolitiska utredningar presenterats. Dessa har som målsättning att pressa ut ännu mera träfiberråvara ur den svenska skogen.

Vilka som ligger bakom dessa krav är inte så svårt att räkna ut - genom intensivt lobbyarbete har skogsindustrin på ett otillbörligt sätt påverkat dessa skogspolitiska utredningar.  

(Exempelvis kan vi läsa i Norra Skogsmagasinet nr 3/2007 följande citat: "Skogsägarnas inlandsråd har lobbat aktivt för att en översyn av gränsen för fjällnära skog och en avveckling av gränsen för svårföryngrad skog, vilket nu verkar ge resultat.)

#Skogsutredningen Mervärdesskog SOU 2006: 81- slutbetänkande från Skogsutredningen 2004
(N2004:12)

Yttrande från Centrum från biologisk mångfald, SLU:

"Vår viktigaste övergripande synpunkt är att vi är besvikna över den uppenbara obalansen i utredningen när det gäller hanteringen av produktions- respektive miljöfrågorna, när det gäller biologisk mångfald finns inga förslag, och det behandlas som om det inte finns några problem. Man frångår de direktiv som regeringen gett utredningen, och vår slutsats måste tyvärr bli att utredningen i det här avseendet är undermålig.

Generella naturhänsyn är en av de åtgärder som inte har fungerat under de 12 år som gått med nuvarande skogspolitik, trots massiva informationssatsningar."
 

I Skogsstyrelsens utvärdering. I SUS 2002 hänvisar man till följande:
"Dagens skogslandskap är - vad gäller biologisk mångfald - i många delar ett utarmat och fragmenterat landskap....Olika skogsekosystem har bytt plats i landskapet eller ändrat karaktär. Sammantaget har andelen naturskogar och andra för den biologiska mångfalden värdefulla skogar successivt minskat, särskilt sedan 1950- talet, som följd av trakthyggesbruket.... Föryngringsavverkning av resterande naturskogar och annan skogsmark som varit kontinuerligt beskogad under historisk tid innebär ekologiska kontinuitetsbrott med förluster av biologisk mångfald, ofta av irreversibel karaktär".

Listan på vetenskapliga uppsatser, rapporter och utvärderingar som visar vilken kris det är för många arter i den svenska skogen kan göras lång."
 

# Skogsutredningen Skog utan gräns? SOU 2009:30

Yttrande från Världsnaturfonden WWF:

"Världsnaturfonden WWF avstyrker utredningens förslag om att ta bort gränsen för svårföryngrad skog. Utredningen skriver att ursprungliga motivet till gränsen, dvs svårigheter med föryngring, inte längre är ett problem, och därför fyller lagen inte längre sin funktion. Lagen om svårföryngrad skog har funnits med sedan 1903, och enligt Skogsstyrelsens underlag till utredningen ( bilaga 3) så kan orsakerna till att lagen varit kvar under ett antal stora skogsreformer genom åren, delvis kopplats till försiktighetsprincipen och allmän osäkerhet om konsekvenserna av ett exploaterande skogsbruk. Utredningen skriver dessutom att om tillståndskravet för svårföryngrad skog tas bort så innebär detta en försvagning av möjligheterna att ta tillvara natur - och kulturmiljöintressena inom detta område ( s 55 ) men menar att det inte finns något skäl att ha en särskilt reglering på dessa områden på grund av natur - och kulturmiljöintressena .WWF anser att det är motiverat utifrån försiktighetsprincipen att det även fortsättningsvis är tillståndspliktigt för skogsåtgärder i de områden som idag klassas som svårföryngrad skog." 

# Möjligheter till intensivodling av skog. Slutrapport regeringsuppdrag JO 2008/1885

På sid 54 i utredningen konstaterar man följande:

"På beståndsnivå förväntas intensivodling medföra tämligen stora negativa effekter på biologisk mångfald med färre arter (t.ex. fåglar, kärlväxter, mossor, rödlistade arter) och flera vanliga sådana jämfört med referensbestånd. Sid 56,  Litteraturen indikerar att flera av de viktigaste faktorerna som har betydelse för fågelfaunan på beståndsnivå i brukad skog står i direkt konflikt med karaktärsdragen hos ett intensivtskogsbruk. De viktigaste faktorerna för en hög mångfald av fåglar är 1) stor variation i trädålder, vilket har betydelse för förekomst av gamla träd, död ved, flerskiktning och täthet i busk - och kronskikt och (2) stor variation i trädslagssammansättning vilket skapar blandskogar och framförallt ger lövinslag i barrdominerande skogar."

Sid 57:
"Bärrisens täckningsgrad har genom fältstudier visat sig minska med minst 95% vid intensivodling av gran."

ArtDatabankens yttrade 2010-01-15, över SLU:s utredning Möjligheter till intensivodling av skog(MINT- utredningen)

"ArtDatabanken avstyrker utredningens samtliga förslag med följande huvudargument.

Tillsammans  med en rad andra utredningar som regeringen beställt( främmande trädslag, stubbrytning, gräns för svårföryngrad skog m fl förädlat växtodlingsmaterial) blir den sammantagna konsekvensen att en helt ny skogspolitik formuleras som riskerar att gå stick i stäv med den nu gällande. Dessa utredningar syftar alla till att utreda möjligheterna till ökad produktion utan att i motsvarande grad utreda hur skogens miljövärden ska kunna upprätthållas eller förstärkas.

Artdatabanken anser att de föreslag som utredningen redovisar inte följer intentionen i uppdragets direktiv och rådande skogspolitik .utredningen belyser inte heller förslagens betydelse för miljömålen och inte hur skogspolitikens jämställda mål ska kunna upprätthållas.

Artdatabanken gör bedömningen att om förslagen i syntesrapporten genomförs kommer det att innebära stora negativa konsekvenser, i första hand för biologisk mångfald och vattenkvalitet.

Vi drar slutsatsen att förslaget kommer att innebära så negativa konsekvenser för miljön att intensivskogsbruk inte är önskvärt."

Statens Naturvårdsverk, Slutbetänkande Mervärdesskog ( SOU 2006:81)
Sammanfattning.
Naturvårdsverket avstyrker utredningens förslag om mål för ökad produktion.
Naturvårdsverket avstyrker förslaget om en översyn av gränserna för fjällnära skog och svårföryngrad skog. Naturvårdsverket avstyrker utredningens förslag på nytt system för indelning av den svenska skogsmarken liksom förslaget att ändra begreppet impediment till lågproduktiv skogsmark.