Ny forskning visar ...

Under denna rubrik kommer vi att publicera de senaste rönen om hoten mot den biologisk mångfald som berör tjädern.

# Blåbär minskar mest vid avverkning. Lingon påverkas mest negativt av markberedning medan gräset kruståtel gynnas.

Som vi tidigare påtalat är blåbärsriset med alla dess vitala delar, samt naturligtvis blåbäret den viktigaste komponenten i tjäderns liv. Både vuxna tjädrar, som kycklingarnas habitat-blåbär-och därtill hörande fjärilslarver kommer därför att påverkas negativt.

Nu visar ny forskning vid Linköpings universitet att dagens skogsbruk påverkar markfloran på ett ur tjäderns liv negativt sätt.
Växtekologen, Johan Bergstedt säger i ett Pressmeddelande den 2008-04-23

- att i debatten om den biologiska mångfalden i Sveriges skogar har fokus ofta legat på sällsynta arter,
   medan de vanliga förekommande fått mindre uppmärksamhet, men antagligen har vanliga arter som blåbär
   en mycket större betydelse för  mångfalden.
- många andra växter och djur är beroende av dessa vanliga arter. Förändringar i deras utbredning får därför större konsekvenser
   än om någon enstaka sällsynt art försvinner.


( Boreal vegetation responses to forestry as reflected in field trial and survey data and the quality of cover estimates and presence/absence in vegetation inventory. Johan Bergstedt, Linköpings University, 2008)
 
Tjäder har påverkats negativt av förlusten av äldre skog visar ny forskning från Finland.
Professor Harto Lindén vid Vilt- och Fiskeriforskningsinstitutet Helsingfors, har tillsammans med Saija Sirkiä och Jani Pellikka undersökt jämförande rumsliga samband mellan bestånd av de två arterna tjäder och älg.
Resultatet visar att på landskapsnivå där båda arterna förekommer hade skogstäcket en positiv påverkan på både dessa arter i östra och sydvästra Finland. I västra Finland var tjädern mer förenad med äldre skog än älg.
 

Gammbodsbliket, Älvdalens kommun, norra Dalarna, 670 m.ö.h Bergslaget, Stora Kopparberg AB, StoraEnso/Bergvik skog. Hygget upptaget 1957,Hyggesrensat 1958, Bränt 1961, Planterat 1962.
Foto: Göran Rönning, 1982
 
Det balanserade behovet hos tjäder (Tetrao urgallus) och älg (Alces alces) i av människan storskaligt påverkad markanvändning.
Forskarna undersökte de två arterna i 50x50 km-rutor och med hjälp av ett antal minskningsmodeller, som analyserades utifrån hur de påverkats av olika användningsmetoder i fem regioner i Finland.
- Resultatet visar att tjädern har påverkats negativt av förlusten av äldre skog, ”Balancing the needs of capercailllie ( Tetrau urgallus) and moose (Alces alces) in large – scale human landuse." European Journal of wildlife research, volym 56 Nr 3, 2009.

Blåbär motverkar tarmsjukdomar
visar ny forskning vid Lunds Tekniska Högskola:
2010-02-05 publicerade Lunds Universitet ett pressmeddelande om att blåbärets fibrer är viktiga och kan lindra och skydda mot tarminflammationer. Det är Camilla Bränning, doktor i industriell näringslära och Åsa Håkansson, doktorand i livsmedelshygien som konstaterar detta i sin forskning.
Blåbär innehåller rikligt med polyfenoler som har en antimikrobiell och antioxidant effekt
Kombinationen blåbär och probiotika minskade inflammationsdrivande bakterier i tarmen medan mängden hälsofrämjande laktobaciller ökade.

Avhandlingen finns att tillgå vid Lunds Universitet eller http://www.lu.se/o.o.i.s.

*****

GPS- satellittelemetri ger nya kunskaper om tjäderns
Tetrao urgallus rörelsemönster

Sammanfattning
Hög dödlighet bland kycklingarna, på grund av uppsplittring och förändringar
i livsmiljön orsakade av skogsbruket är de främsta orsakerna till den allmänna nedgången av tjäder Tetrao urogallus i boreala skogar ” visar forskningsresultat från Norge 2007.

Forskarna Per Wegge, Jörund Rolstad och Mats H Finne, använde GPS-satellit telemetri för att studera rörelsemönster hos unga tjäderkullar. Man testade den nya tekniken för att få mer detaljerade inblickar i beteende och habitatval på en liten geografisk skala och jämförde kycklingarnas relativa användning av planterade och äldre återbildande naturliga skogar.
GPS –enheterna var programmerade att registrera positioner varje 15 minuter, den kortaste intervall som möjligt. När yngre kycklingar var inne i gamla naturliga skogar låg de där istället för att flytta till plantager. När plantagen nyttjades gick de snabbare igenom denna.
(Nordiska Nämnden för Viltforskningsinstitutet , Wildlife Biology 13, 2007)

*****


Foto: Göran Rönning, 2008

Storlek och avstånd av tjäderlekar: Jämförda tjäder
(Tetrao urogallus) och orre (Tetrao tetrix) i två kontrasterade euroasiatiska boreala skogslandskap

Tjäder och orre är två sympatrisk eurasiska lekande arter som skiljer sig markant i habitat tillhörighet och social organisation. Vi undersökte hur storlek och avståndet mellan lekarna i orörda (Ryssland) och förvaltas
(Norge) skogar avsåg livsmiljö och socialt beteende.
Lekarna av båda arterna var större och placerade längre från varandra i det orörda landskapet. Tjäderns lekplatser var regelbundet placerade på 2-3 km avstånd, ökade med lekstorlek, vilket i sin tur var positivt relaterad till mängden medelålders och äldre skogar i det omgivande området.
I det orörda landskapet, storskaligt och långsiktiga förändringarna i skogarnas dynamik på grund av skogsbränder, i kombination med ett sammanlagt mönster av stora myrkomplex, ger förmodligen båda hönsfågelarterna med tillräckligt med tid och utrymme att bygga upp större lekpopulationer än i de förvaltade landskapet.
J Rolstad, P Wegge, Andrey V. Sivkov, O Hjeljord, K O Storaunet, Canadian Journal Zoologiska nr 87, 2009
Jämför även Ingemar Hjorths forskningsresultat i boken ”Tjädern en skogsfågel ” utgiven av Skogsstyrelsen - finns att låna på biblioteket, eller från något lokalt Skogsstyrelse kontor.
 

*****


Foto: Göran Rönning, 2008

Foto: Göran Rönning, 2008
Habitat och diet för kycklingkullar:
Resursfördelning mellan Tjäder (Tetrao uroggallus) och orre (Tetrao tetrix) i boreal skog

Sammanfattning
”Vi jämförde användning av livsmiljöer och dieter för tjäderkycklingar och orrkullar i den boreala skogen i sydöstra Norge. Vi använde stående fågelhundar för att söka efter kullar i mogna ” naturliga ” skogstyper och undersökte den gröda innehållet i 66 kycklingar 1-9 veckor gamla. Vi mätte också överflödet av insekter i de habitat där kycklingarna hittades.
Tjäder utnyttjade mer frekvent blåbärs- dominerande skogstyper, medan orren företrädesvis använde tall mosse skogar, med en öppnare habitat med lite blåbär. Tjäderkycklingar åt proportionellt fler insekter, särskilt larver av ordningen fjärilar och insekter dominerade sin diet under en längre tid ( tills ålder 28-29 dagar) än i Orre ( 14-15 dagar). Efter att ha nått sina toppar, mängden insekter i de grödor minskade snabbt i synnerhet i tjäder, och i en av 2 år detta skedde vid en tidpunkt då insekterna , inklusive larver, fortfarande var rikliga i sin livsmiljö. Bland vegetabilier, åt båda stora mängder blåbär (Vaccinium myrtillus ) och odon ( Vuliginosum). Den största skillnaden mellan arterna var en stor del av både övervintrade och nya, ännu inte mogna bär av Cranberry ( Oxycocceus quadripetalus) i orre, och en högre andel av forb Melampyrum sylvaticum i tjäder. Skillnaden i kost återspeglar deras differentierad användning av livsmiljöer, den Vaccinium-föredras livsmiljöer för tjäder var rikare på insekter, särskilt larver, än tall mossen vars livsmiljö föredras av orre.
Eftersom insekter, särskilt larver, bestod av en större del av kosten för tjäderkycklingar och kycklingar av denna art behöver mer mat för att upprätthålla sin snabba tillväxt, är tjäder sannolikt mer känslig för variationer av insekter än orre. Dessutom, genom det minskande överflödet av blåbär, som är den viktigaste världväxten för larver för kycklingarna, utgör skogsbrukets avverkningar en negativ effekt på kullarnas kvalitativa livsmiljö för båda arterna.
Toppen för kläckningen sammanföll med högsta överflödet av insekter, vilket återspeglar anpassningen och den centrala roll som denna föda i reproduktionen av dessa båda arter.
Tjäder och orre minskar i antal i hela sitt sortiment, för vilka direkta och indirekta effekter av skogsbrukets avverkningar anses vara de främsta orsakerna ( Storch 2000 ).
Som bekräftas i denna studie.
Per Wegge och Leif Kastdalen, Institutionen för ekologi och förvaltning/
Skogs-och viltvård Hedmark Universityn College Norge.
Journal of Ornithology Volym 149 nr 2 April 2008

#  -Det faktum att hönorna väljer tuppar som är mest stridslystna som bestämmer över det --- ockuperade territoriet. Har den största genetiska potentialen, och som kan ge en högre

-avkommas överlevnad. Sådana krav överensstämmer med de äldre tupparna som är --- framgångsrika, och de som oftast ägnar sig åt slagsmål och som därmed kan skydda större --- områden på lekplatsen. Allforhunt.Com 30 april 2010 

#   I början av parningsperioden när hönorna deltar i etablerade lekplatser är de observerande från träden, från tid till annan frambringa ett ljud som starkt stimulerar aktiviteten hos tuppar.

Så småningom förflyttar de sig neråt i trädet till de undre delarna av grenar och kvistar, vilket ger bättre sikt. Därefter flyger de ner till marken vid den utvalda tuppen. När hönorna förbiflyger genom lekplatsen ökar parningsaktiviteten bland tupparna.
Allforhunt.com 2010

*****
Restriktiv parning av orrhönor på orrlek.
Fågelarter med spelbeteende kan extra tillåta hönor att välja överlägsna tuppar. Detta behövs  för lekande arter eftersom hönornas val inte begränsas genom att para ihop möjligheter.

Dock har polygami rapporterats hos de flesta lekande arterna som studerats hittills. Vi använde 12 mikrosatellit loci, där vi  beräknade faderskap till 135 kullar av orre, urvalet mellan 2001 och 2005 ( 970 kycklingar och 811 vuxna fåglar genotypades.  Faderskapet sammanställdes till lekobservationer för att undersöka parningabeteende av orrhönor. Ungefär 10 % av de parningarna verkade äga rum med tuppar som visade litarily 40% av  copulationen mellan tuppar visar på de studerande lekarna och radio-taggades registrerades inte. detta berodde på svårigheter att idendifiera de hönor och eftersom våra observationer inte omfattade alla möjliga tider för parningar. Men av de oupptäckta parningarna hade hönorna valt tuppar som redan var kända för att lyckas på leken. Det fanns en stark överensstämmelse mellan observationer och sanna faderskap, även när parningen stördes av angränsande tupp. Flera parningar och flera paternities var sällsynta. Vi kan nu konsttera att de flesta hönorna paras bara en gång med en tupp för hela kopulationen. Detta parningsbeteende kräver att en enda insemination är tillräckligt för att befrukta en kopling och att hönor kan avgöra om spermier har framgångsrikt överförts. Hönsfåglar med många lekande arter kan vara de enda fåglarnas taxon som har utvecklat dessa egenskaper.
Lebigre C, Alatalo RV, Siitari H, Parri S. Molekylär ekologi 2007

*****
Tjädern och skogsbruket
Tjädern har dock minskat kraftigt de senaste 40 åren i hela landet. Orsaken kan sökas i dagens skogsbruk och urbaniseringen. Oroväckande är att arealen som täckt av blåbärsris minskat sedan 1950-talet, från 18 procent till 8 procent. Glesa bestånd och kalhyggesytor tar kål på blåbärsriset medan gräs och örter gynnas. Ökat kvävenedfall gynnar även gräset. Efter en effektiv markberedning tar det minst till 25 år förrän blåbärsriset återvänder. Minskat och tunnare blåbärsristäcke medför att kycklingarna är tvungna att vandra allt längre sträckor för att få näringsbehovet tillfredställt. Detta i sin tur medför större risker att kullen blir tagen av räv och duvhök. 
Spelplatserna har stor betydelse för tjäderpopulationen i området. Viktigt är att hemområdena är variationsrika så att tjädertupparna hittar sin föda där hela året.
En tjäderbiotop, med 5-10 tuppar på spel, kräver sammanhängande marker på 300 - 500 hektar.
Bjarne Andersson,  Skogsbruket nr 5- 2004. Organ för svenskbygdens skogshushållning i Finland. Harto Lindén, Vilt- och fiskeriforskningen samt jägarnas centralorganisation.

*****

Storlek och avstånd av tjäderlekar: Jämförda tjäder
(Tetrao urogallus) och orre (Tetrao tetrix) i två kontrasterade euroasiatiska boerala skogslandskap

Tjäder  (Tetrao urogallus ) och orre ( Tetrao tetrix ) är två sympatrisk eurasiska lekande arter som skiljer sig markant i habitat tillhörighet och social organisation. Vi undersökte hur storlek och avståndet mellan lekarna i orörda ( Ryssland) och förvaltas ( Norge ) skogar avsåg livsmiljö och socialt beteende.
Lekarna av båda arterna var större och placerade längre från varandra i det orörda landskapet. Tjäderns lekplatser var regelbundet placerade på 2-3 km avstånd, ökade med lekstorlek, vilket i sin tur var positivt relaterad till mängden medelålders och äldre skogar i det omgivande området.
I det orörda landskapet, storskaligt och långsiktiga förändringarna i skogarnas dynamik på grund av skogsbränder, i kombination med ett sammanlagt mönster av stora myrkomplex, ger förmodligen båda hönsfågelarterna med tillräckligt med tid och utrymme att bygga upp större lekpopulationer än i de förvaltade landskapet.
J Rolstad, P Wegge, Andrey V. Sivkov, O Hjeljord, K O Storaunet
Canadian Journal  Zoologiska nr 87, 2009

Jämför även Ingemar Hjorths forskningsresultat i boken "Tjädern en skogsfågel " utgiven av Skogsstyrelsen - finns att låna på biblioteket, eller från något lokalt Skogsstyrelse kontor.
*****
Habitat och diet för kycklingkullar: Resursfördelning mellan Tjäder (Tetrao uroggallus) och orre (Tetrao tetrix) i boreal skog
Sammanfattning

" Vi jämförde användning av livsmiljöer och dieter för tjäderkycklingar och orrkullar i den boreala skogen i sydöstra Norge. Vi använde stående fågelhundar för att söka efter kullar i mogna " naturliga " skogstyper och undersökte den gröda innehållet i 66 kycklingar 1-9 veckor gamla. Vi mätte också överflödet av insekter i de habitat där kycklingarna hittades.

Tjäder utnyttjade mer frekvent blåbärs- dominerande skogstyper, medan orren företrädesvis använde tall mosse skogar, med en öppnare habitat med lite blåbär. Tjäderkycklingar åt proportionellt fler insekter, särskilt larver av ordningen fjärilar och insekter dominerade sin diet under en längre tid ( tills ålder 28-29 dagar) än i Orre ( 14-15 dagar). Efter att ha nått sina toppar, mängden insekter i de grödor minskade snabbt i synnerhet i tjäder, och i en av 2 år detta skedde vid en tidpunkt då insekterna , inklusive larver, fortfarande var rikliga i sin livsmiljö. Bland vegetabilier, åt båda stora mängder blåbär (Vaccinium myrtillus ) och odon ( Vuliginosum). Den största skillnaden mellan arterna var en stor del av både övervintrade och nya, ännu inte mogna bär av Cranberry ( Oxycocceus quadripetalus) i orre, och en högre andel av forb Melampyrum sylvaticum i tjäder. Skillnaden i kost återspeglar deras differentierad användning av livsmiljöer, den Vaccinium-föredras livsmiljöer för tjäder var rikare på insekter, särskilt larver, än tall mossen vars livsmiljö föredras av orre.

Eftersom insekter, särskilt larver, bestod av en större del av kosten för tjäderkycklingar och kycklingar av denna art behöver mer mat för att upprätthålla sin snabba tillväxt, är tjäder sannolikt mer känslig för variationer av insekter än orre. Dessutom, genom det minskande överflödet av blåbär, som är den viktigaste världväxten för larver för kycklingarna, utgör skogsbrukets avverkningar en negativ effekt på kullarnas kvalitativa livsmiljö för båda arterna.

Toppen för kläckningen sammanföll med högsta överflödet av insekter, vilket återspeglar anpassningen och den centrala roll som denna föda i reproduktionen av dessa båda arter.

Tjäder och orre minskar i antal i hela sitt sortiment, för vilka direkta och indirekta effekter av skogsbrukets avverkningar anses vara de främsta orsakerna ( Storch 2000 ).

Som bekräftas i denna studie.
Per Wegge och Leif Kastdalen, Institutionen för ekologi och förvaltning/Skogs-och viltvård Hedmark Universityn College Norge.
Journal of Ornithology Volym 149 nr 2 April 2008

*****
Landskapsfragmentering och skogliga effekter på sammansättningen av häckningsframgången i boreala skogar
Vi har granskat häckningsframgången i skog av tjäder i förhållande till både antropogena skogsfragmenteringen i Finland. Använt geografiska Informationssystem (GIS) och tjäderdata  från finska djurlivets triangel populationsräkningar, som genomfördes under åren 1989-1994 i kombination av platserna för orre ( Tetrau tetrix) och Capercaillie ( T. Urogallus ) tuppar efter häckningssäsongen i mitten av augusti med landskapsdata. Indikatorerna för häckning var andelen tjäderhönor med en kull och grubbla storlek. Två studieområden ( varje 45 000 km2 i den boreala zonen valdes ut för undersökningen.
Häckningsframgången för tjäder var negativt korrelerad med både fragmentering av skogsområden i sig av skogsbruksmark och den minskande andelen äldre skog som ett resultat av kalavverkning.
Omfattningen av landskapet står bäst för variation i häckningsframgång var en storleksordning större ( - 100 km2 ) än den areal som förmodligen används av en tjäderhöna och hennes kull under sommaren, vilket tyder på att landskapets skala faktor kan åsidosätta de lokala förhålllanden såsom spår storlek och avstånd från kanten. Andelen tjäderhönor med kull var lägre i kraftigt fragmenterade landskap, än i mer fortlöpande skogslandskap med endast mindre skillnader i ruva storlek upptäcktes. Den mest sannolika orsaken till den observerade rumsliga korrelationen var högre bopredation av rovdjursgeneralister i fragmenterade skogslandskap. Effekterna av landskapets sammansättning på häckningsframgången av skogsfågel var mer markant i norra än i södra Finland, antagligen för att rovdjursstammarna är mer mat-reglerande i norr. Den minskande häckningsframgången av tjäder i skogen som en följd av ökad skogsfragmentering är en trolig orsak till att populationena minskar i skogslandskapet under de senaste årtiondena i Fenoskandien.

S Kurki, A Nikula, P Helle, H Lindén, Institutionen för biologi, Åbo universitet,
Finska Skogsforskningsinstitutet Rovaniemi, Vilt- och fiskeriforskningsinstitutet Helsingfors
Esa Ecology volym 81 nr 7, 2000. University of California

*****
Tjäderns häckningsframgång I förhållande till skogsmiljöer och rovdjur
#.  Tjäder Tetrao urogallus är allmänt värderad som en indikator på skogens kvalitet som ekosystem. I Skottland har arten minskat sedan 1970-talet, främst till följd av dåliga häckningsframgångar. Vi undersökte om skillnaden i häckningsframgång bland skogar är relaterad till rovdjur eller aspekter av skogens struktur, i syfte att identifiera fördelaktiga brukningsmetoder.
#.  Tjäderns häckningsframgång uppskattades i 7- 14 skogsområden i Skottland varje år under 1991 -2001. Skogsmiljöer, däribland markvegetationen och index för rovdjur bedömdes i varje av de 14 områdena 1995.
#.  Tjäderns häckningsframgång ökade med ökande omfattning av blåbär ( Vacciunium myrtillus) tillgång, och ytterligare förbättrades över 15.20 % täckning.
#.   De främsta rovdjuren var svartkråka, räv och rovfågel. Index över tillgången på predatorer var komplicerat, eftersom respektive effekter på tjäderns häckningsframgång inte enkelt kunde urskiljas. Men tjäderns häckningsframgång var negativt samband med en huvudsaklig komponent som representerade den kombinerade tillgången av kråkor, rävar och i mindre utsträckning rovfåglar.
#. Syntes och applikationer. Tjädern föder fler kycklingar i skogar med mer blåbär och färre predatorer. Förvaltningen för att öka häckningsframgången av tjäder bör eftersträvas att minst 15-20 %  av marktäcket består av blåbärförekomst.
Baines, D, Moss, R& Dugan, D. Journal of Applied Ecology 2004.

*****
En studie över tjäderns ( Tetrao urogallus ) ekologi och skogsbruk I förhållande till dess skydd I västra Karpaterna
Ekologi på tjäder( Tetrau urogallus) studerades i bergen i centrala Slovakien under åren 1981- 2003. I de studerade området var tjäderpopulationen beroende av speciellt gamla naturskogar (100 - 250 år) i gran-bok-gran  (850 - 1,270 m. ö. h.) och gran (1,250- 1,530 m. ö. h.) zon vegetationen. Åldern varierar mellan 80 och 250 år med medelvärdet av 128 år. Undervegetationens ålder varierar mellan 10 till 60 år. Trädtätheten varierar mellan 200 och 1,050 stammar per hektar (medelvärdet 725 ). Undervegetationens trädhet varierade från 5 till 650 träd per hektar ( medelväede 290 ). Både tuppar och hönor föredrar äldre skogar under hela året. Populationsdynamik på lekplatserna visar att  en markant minskning ( mer än 50 %) i antalet tuppar och hönor på tolv övervakade lekar ( 28%) och en liten minskning, (mindre än 50%) på displayen grunder tio (24%). Under studieperioden blev tjädertuppar utdöda på sju ( 16 % ) av lekarna och i sin omgivning. Mer eller mindre konstant antal hittades på tolv lekar endast ( 28%) och en liten ökning förekommit på två lekar endast ( 4%). En statistiskt mycket betydande faktor fanns mellan området gammal skog och antalet tuppar på en lek. Förutom försämringar i skogsutnyttjande genom ekonomiskt skogsbruk som begränsade antalet tjädrar. Bör huvudpunkten vara att tjädern skyddas i samband med skogsbruket

Resultaten inom lekområdet av en hög andel gammal skog påverkar mer tuppar i fragmenterade områden. På fem av sju lekplatser där tjädern försvann helt under studieperioden på grund av den omgivande livsmiljön förändrades drastiskt. Närvaron av gamla skogar med lämpliga rumsliga strukturer inom 1 km radie från leken minskat till mindre än 20 %. När gamla naturskogar är fragmenterade av kalhyggen förlorar landskapet de egenskaper som är mycket viktiga för tjädern. Omvandlingen av skogslandskapet från urskogar till kalhyggen och yngre förstärker antalet små gnagare. Det i sin tur ger högre täthet av rovdjur som mård och räv som lever på tjäderns ägg och kycklingar ( Rolstad, Wegge 1989). Dessutom fragmenteringen av kontinuerliga skogsmiljöer som ersätts av ungskogar som är olämplig för tjädern som stör den sociala strukturen av tjäderpopulationer, särskilt bildandet av lekplatser. Viktiga förutsättningar för en lekpopulation bör inte vara för små, fler än 5 spelande tuppar, och att omgivande områden bör innehålla en hög andel lämpliga livsmiljöer.
Institutet för skogsekologi, slovakiska vetenskapsakademin, Staré Hory Research Station Slovakien.

*****
Tjädertuppars  ( Tetrao urogallus) habitval under våren - betydelsen av skogens struktur i förhållande till rovdjurs beteende
Med hjälp av radio-telemetri studerade vi vuxna tjädertuppar Tetrao urogallus  under april och maj 1996-1997 i en barrskog i södra Norge, som har utsatts för kalavverkning och återplantering under de senaste fem decennierna. Vi fann att tuppar föredrog platser med högre trädtäthet, högre vertikala och horisontella täcka och lägre synlighet än i den omgivande skogen. Granar med yviga låga grenar utnyttjades oftast för vila och skydd, granar behålla lägre skärmtak än tallar när de mognar, och därför bidrar dessa mer till den vertikala täckningen nära marken. Skogens struktur återspeglas i användningen av vegetationstyperna inom de naturligt gamla föryngrade skogarna. Våra data visar att tjädertuppar föredrar bra täckning på bekostnad av bra överblick över omgivningen när dessa väljer övernattningsplatser, och att trädtätheten oftast är för tätt i yngre planteringar, sannolikt för att utsikterna är nedsatt och flygande blockeras. 
Under lektiden upptar vuxna tuppar mer eller mindre exklusiva områden dagtid på cirka 30-50 ha, som sträcker sig radiellt 1 km från lekcentrum.(Wegge&Larsen 1987. Storch 1997) Larsen & Wegge 1985) visade en preferens för gamla blandbarrskogar under dagtid, och fann att storleken av dagtid områdena var omvänt relaterad till procentdelen av gammal skog inom dem. Under de senaste 50 åren har genom skogsbrukets kalhyggen fragmenterat skogen i en mosaik av hyggen, plantager som skapat öar av gammal skog. Undersökningar har visat att minskningen och fragmenteringen av den gamla skogen runt lekplatserna starkt påverkat tjäderpopulationen
(Lindén & Paisnnen, Wegge, Rolstad Gjerde 1992)
Dessutom har skogsbruket ytterligare minskat skogens kvalitet för tjädern som livsmiljö, genom att röja och gallra bort undervegetationen av smågranar och tallar. Flera studier, inklusive våra studier, har dokumenterat hur viktiga dessa är för tjädern. I ett stort skogsreservat i norra ryska taigan Beshkarev, Blagovidov, Teplov & Hjeljord (1995) rapporterades en omfattande användning av grupper av granar inom öppna tall-dominerande skogar under dagtid på våren. Vikten av undervegetation som skydd för tjädertuppar på vintern har dokumenterats empiriskt och genom experimentellt genom att ta bort granar i intensivt nyttjade områden ( Toverud 1994, Gjerde 1991a.b.)
Anpassa skogsbrukets metoder mera, istället för kalavverkning, övergå  till att ett mer övergripande synsätt genom att tillämpa en mera naturlig föryngring som skapar ett mångsidigt landskap med blandning av gran och tall och som ger ett högt skydd nära marken.
M,H,.Finne, P, Wegge, S, Eliassen & M, Odden, Viltbiologi nr 6, 2000.

*****
Effekter av avverkning på tjäderns ( Tetrau urogallus ) lekplatser
Sammanfattning
Vi utförde 3 experimentella avverkningar på tjäderns lekplatser och jämförde 2 lekplatser som obehandlade kontroll lekar. Undersökningarna utfördes i sydöstra Norge under 1980 -1987. behandlingen var kalhuggning och gallring av lekområdet och delar av omgivande dagterritorier. Vi undersökte populationens storlek, aktiviteter och rörelser under dagarna. Vi konstaterade avsevärda förändringar i spelaktiviteter i dagterritorierna, men de demografiska svaren var mindre tydliga. En negativ effekt på populationens storlek konstaterades endast på de mest påverkade huggna lekplatserna. Resultaten indikerar att stora hyggen på över 20 hektar, och genomgripande gallringar där man lämnat mindre än 400 -500 stammar per hektar främjade ensam spelande tupp, som kan ha långsiktiga evolutionära och ekologiska konsekvenser..
Rund Rolstad, Per Wegge, Lantbruksuniversitetet Norge Scandinavian Journal of Forest Research, volym 4. 1989

*****
Tjädern hör till förlorarna I Finlands skogar
Tjäderspelet är en av vårens höjdpunkter. I tusentals år har tupparna varje vår kämpat om hönornas gunst på traditionella spelplatser.
Numera har allt fler spelplatser övergivits, en del har utplånats helt. Med andra ord är tjädern hårt trängd av skogsbruket. Om vi vill ha kvar denna representant för vår bästa gammelskogsfauna, krävs nu snabba och effektiva hänsynstagande inom ramen för normalt skogsbruk!
Den strukturomvandling som pågått i våra skogar redan i några decennier är huvudorsaken till tjäderns kraftiga tillbakagång. Som typisk gammelskogsart har den missgynnats av det moderna skogsbrukets framfart. Den negativa utvecklingen kan inte enbart förklaras med de gamla skogarnas försvinnande. Också omstruktureringen av skogen, dvs, en fragmentering, uppdelning av större enhetliga skogsområden i mindre beståndsdelar, inverkar negativt på tjäderns levnadsmöjligheter. De galna tuppar som då och då visar sig är till stor del en följd av denna fragmentering - den sociala samverkan mellan olika tjäderindivider blir lidande.
För att garantera ett ordentligt tjäderspel, och därmed också en livskraftig tjäderstam, måste även de omkringliggande markerna erbjuda tillräckligt mycket gammal skog.
Om utvecklingen fortsätter i samma spå som tidigare är det klart att tjädern, men kanske också duvhöken, spillkråkan och lavskrikan, mycket snart måste upptas på listan över de hotade arterna i vårt land...
Bo Storrank, Finlands natur nr 2, 1988

*****
Tjädern och skogsbruket
Tjädern har dock minskat kraftigt de senaste 40 åren i hela landet. Orsaken kan sökas i dagens skogsbruk och urbaniseringen. Oroväckande är att arealen som täckt av blåbärsris minskat sedan 1950-talet, från 18 procent till 8 procent. Glesa bestånd och kalhyggesytor tar kål på blåbärsriset medan gräs och örter gynnas. Ökat kvävenedfall gynnar även gräset. Efter en effektiv markberedning tar det minst till 25 år förrän blåbärsriset återvänder. Minskat och tunnare blåbärsristäcke medför att kycklingarna är tvungna att vandra allt längre sträckor för att få näringsbehovet tillfredställt. Detta i sin tur medför större risker att kullen blir tagen av räv och duvhök. 
Spelplatserna har stor betydelse för tjäderpopulationen i området. Viktigt är att hemområdena är variationsrika så att tjädertupparna hittar sin föda där hela året.
En tjäderbiotop, med 5-10 tuppar på spel, kräver sammanhängande marker på 300 - 500 hektar.
Bjarne Andersson,  Skogsbruket nr 5- 2004. Organ för svenskbygdens skogshushållning i Finland. Harto Lindén, Vilt- och fiskeriforskningen samt jägarnas centralorganisation.

*****

Effekter av storskaliga av människan påverkad markanvändning på Tjäder (Tetrao urogallus) populationer i Finland

Tjäderpopulationen har minskat med cirka 40 - 85 %, som sannolikt började på --- 1940-talet. Även om nedgången delvis har stabiliserats från 1990-talet och --- framåt, är det uppenbart att den negativa populationsutvecklingen var åtminstonde delvis orsakats av förändringar i människans markanvändning.
Syftet med denna avhandling var att studera sambanden mellan mänsklig --- markanvändning och tjäderpopulationen i Finland, med flera rumsliga och --- tidsmässiga skalor. Resultaten visar att mönster och processer i stora --- geografiska skalor hade starkt inflytande på tjäder i Finland. I synnerhet i --- sydvästra och östra Finland, hög skogsareal och låg mänsklig påverkan befanns  --- vara fördelaktigt för denna art.

Tjäderförvaltning
Enligt den föreslagna multi-level planering, första prioritet bör vara att säkra stora, regionala skala skogstäcke, och andra prioritet bör vara att upprätthålla finkorninga , heterogena strukturer inom separata skogsarea.
Mänsklig förändring av naturliga livsmiljöer är den enskilt största orsaken till förlusten av biologisk mångfald i världen (Millennium Ecosystem Assessment 2005). Som boreal skog är en av de världens mest omfattande markbundna ekosystem. Skogsbruk och annan mänsklig markanvändning är till stor del erkända att vara de drivkrafter i populationernas nedgångar av många boreala skogsarter i Fennnoskadien. Även för hönsfågelarter (Tetraonidae)
Habitatnedbrytning, förlust och fragmentering som orsakas av skogsbruk, ökande jordbruksmarker och andra mänsklig markanvändning är bland de viktigaste orsakerna till att populationerna minskar (Storch 2000, 2007) i Finland har genom taxeringar dokumenterats en snabb minskande population av tjäder (Tetrao urogallus) i landet under de senaste 50 åren (T. ex Lindén & Rajala 1981, Helle et al 2003) Nedgången är tidsmässig i linje med utbyggnaden av de moderna skogsbrukets metoder (t. ex. Leikola 2006)

#  Långsiktig forskning är nödvändigt när det handlar om ekologiska system. Till exempel effekter av fragmentering av livsmiljöer. Ofta visas bara efter en viss tidsfördröjning ( Ewers & Didham 2006) med vad som händer om avtagande tjäderpopulationer i Centraleuropa är ett utmärkt exempel (Myller 1990)
#  En omfattande storskaligt dikningsverksamhet kan ha direkta negativa effekter på tjäderproduktiviteten, eftersom små kycklingar kan drunkna i diken
(Ludwig et al. 2008)
#  För de nykläckta tjäderkullarna är blåbär (Vaccinium myrtillus) en av de viktigaste elementen för överlevnad, främst eftersom det är vanliga i samband med stora mängder insekter, vilket är viktigt för kycklingarna (Rajala 1962, Wegge et. Al. 2005, Lakka & Koviki 2009) Den långsiktiga minskningen av blåbär i Finland kan vara bland de närliggande orsakerna till låga häckningsframgångar för tjädern
(Bainers et. al. 2004) den ultimata orsaken att livsmiljön förändrats (Ludwig 2007, Lakka & Kovki  2009)

Detta eftersom kalhyggen negativt påverkar blåbärens täckningsgrad.

# Antalet erfarna tjädertuppar är positivt korrelerad med lekplatsens uthållighet genom åren. (Rolstad & Wegge 1989) Den mängden skog på det dagliga habitatet av tjädertuppar är en nyckelfaktor för en livskraftig lekplats, antalet tuppar per lek, ökar med ökande skogsareal.  (Rolstad & Wegge 1987. Helle et. al. 1994, Miettinen et. al. 2005) medan stora (över 20 ha) kalhyggen främjar ensam spelande tupp. (Rolstad & Wegge 1989 b)

Ökningen av yngre skog, och därmed minskning av äldre skog har negativt påverkat livsmiljöns kvalitet, särskilt på lekplatserna. Den omedelbara effekten av åtgärder inom skogsbruket kommer sannolikt att vara att ungfåglar och hönor skingras bort från låg kvalitativa lekar (Rolstad & Wegge 1989c), som vid stor skala: den rumsliga omstruktureringen av individer. Populationsdynamiska effekter kan därför uppkomma med en fördröjning, när tjädertuppar vid lägre kvalitetslekar dör.

Sammanfattning
1. Det framstår som uppenbart att stora rumsliga skalor bör övervägas i bevarande av tjäder. Mängden skog är viktig.
2. Jag skulle rekommendera att hanteringen av tjäder utförs på två nivåer, d.v.s. multinivå planering att säkerställa stora regional skala skogstäcke
Den andra prioriteringen bör vara att främja finkorning  mossaikliknande strukturer av skog inom separata skogskluster, i synnerhet nära lekområden. Tillsammans med förbättrade lekområdets uthållighet, dess mål kan också öka mängden och kvaliten på blåbärsrika livsmiljöer.
Att endast bedöma ett områdets kvalitet inom 1000 meters radie från lekplatsernas centrum kommer inte att garantera att storskaliga anslutningar mellan lekar faktiskt upprätthålls. Därför är det tillrådligt att i större skala överväganden ska ingå i ledningen av tjäderns lekplatser i framtiden.
Hur ska tjäderns populationer hanteras i praktiken? Harto Lindén har redan föreslagit en plan för storskaliga skogskorridorer eller  " skogliga broar " som kräver samarbete mellan skogsägare.
Tjädern har en särställning i den finländska kulturen, den är en symbol för Levande Skogar.
Tyvärr, framtiden för denna magnifika fågel är långt ifrån säkrad.
Baserat på mina resultat. 

Saija Sirkiä. Helsingfors Universitet, December 2010
Akademisk avhandling. Institutionen för biovetenskaper , Helsingfors universitet,  December 2010
 

 *********
Tjädern i Jönköpings län
Inventeringsresultat – lekande tjäder

Inventeringarna 2003 visade nästan rakt igenom på starkt minskning av antalet lekande tjäder. Av de 24 lekplatserna som även inventerades vid minst ett tillfälle före 2000

( förutom inventeringen 2003) hade antalet lekande tuppar minskat i 21 stycken och helt försvunnit i 17 lekplatser. Ökning har inte skett på någon lekplats, medan stabil nivå har hållits på tre lekplatser. En av de två lekplatserna som tidigare ej inventerats hade flest tuppar av samtliga inventerade lekplatserna, 14 stycken, och det är så många att det är osannolikt att här har skett någon märkbar minskning. Endast fem lekplatser hade mer än tre lekande tuppar. Det genomsnittliga antalet tuppar på de 10 lekplatser som inventerats under 70-talet, 80-talet och 2003 minskade från 7,3 på 70-talet till 4,9 på 80-talet för att 2003 ha minskat till 0,95.

Det stora raset har således skett de senaste 20 åren. Minskningen är statistiskt signifikant både mellan 1970-talet och 1980-talet och mellan 1980-talet och 2000-tal.

Länsstyrelsen i Jönköpings län, Meddelande nr 2005:11

***********
Inventering av tjäder i Norrköpings kommun 1993 – 2006
Norrköpings kommun har under mer än ett decennium inventerat och följt utvecklingen på de tjäderlekar som finns i framförallt Kolmårdsskogarna. På senare år har även också andra barrskogsområden inventerat, t ex de på Vikbolandet.

Kommunen har sedan 1993 låtit inventera tjäder på lekplatserna och 2006 har dessa inventeringar kompletterats med linjetaxeringar av tjäder på sex olika platser i Kolmården.

Resultaten av inventeringarna presenteras i denna rapport.

Tyvärr oroar resultaten och en naturlig fråga blir: kommer tjädern att bli en sällsynt skogsfågel i framtiden? Då det gäller antalet revirhävdande tuppar, som anses vara ett bra mått på tjäderpopulationens storlek, så har trenden varit starkt vikande bland spelen i Norrköpings kommun. En situation som är alltför vanlig i södra Sverige, motsvarande trender finns till exempel i Jönköpings län ( Blank et al 2005) och i norra Skaraborg ( Persson2005)

Utvecklingen på 21 tjäderlekplatser i Kolmården, i genomsnitt en dryg halvering av antalet revirhävdande tuppar på spelplatserna under perioden 1993 -2006. i 12 av lekarna har antalet tuppar minskat till mellan 0 st och 2 st.

Orsaken till nedgången står framförallt att finna i brukandet av skogen, direkta eller indirekta effekter av trakthyggesbruket. De direkta effekterna består i att man fysiskt tar bort viktiga pusselbitar i tjäderns livsmiljöer t ex lekplatser, bryn längs myrar eller flerskiktade äldre tallskogar med blåbärsris.

Norrköpings kommun, K, Almqvist, J, Edlund 1: 07

*************

Tjädern och skogsbruket

Effekter av skogsbruket på tjäderlekplatser i norra Skaraborg
Tjädern har uttalade krav på sin omgivning vilket gör den sårbar men också intressant att studera. Eftersom den är en häckstannfågel med ett begränsat revir så måste den ha tillgång till föda och skydd hela året inom området. Dessutom måste det finnas tillräckligt med tjädergod mark så att ett antal tuppar får plats inom lekens upptagningsområde annars kan ingen lek utvecklas, de resultat som denna undersökning har gett är att antalet tuppar är oförändrat på två lekplatser och sjunkit eller helt försvunnit på resten av de tolv studerade lekplatserna. Enligt Bird Life International ( 2004) så har tjäderstammen i Sverige minskat ganska kraftigt från 1990 till 2000. Det kan vara en sådan allmän populationsnedgång som syns i studiens resultat. Anledningen till den allmänna nedgången går förmodligen till viss del att spåra i den förändrade tillgången av skog. Det som avverkas idag är skog som var ung i början av förra seklet. Trakthyggesbruket fick genomslag i Sverige efter andra världskriget och skogen som kommer efter en avverkning idag är i allmänhet likåldrig och homogena skogar. Andelen semi-naturliga eller naturliga skogar i Europa utanför Ryssland är idag mindre än en procent enligt Hanski & Walsh (2004), de menar vidare att den planterade skogen har få av de kvalitéer som utmärker den naturliga skogen. Denna förändring av skogsmarken borde påverka en art som tjäder med höga krav på sin miljö. Skogsarealen behöver inte bara vara av tillräcklig storlek utan den ska även vara av rätt beskaffenhet, det som också benämns tjädergoda marker.

Antalet tuppar har på de flesta lekplatserna ( 10 av 12) minskat. Ingen lekplats uppvisar en ökning av antalet tuppar på leken. Totalt sett har antalet tuppar sjunkit och på några lekplatser ( 5 st ) har de helt försvunnit jämfört med den tidigare inventeringen.

Den största skillnaden i markanvändning är den ökade arealen hyggen från 1990 till 2005, i genomsnitt har 15ha/lekplats gått förlorad mellan 1990 och 2005. Till exempel uppvisar 3 av 5 lekplatser som idag saknar tuppar mindre än 65 % tjädervänliga biotoper ( myr och skogsmark) och 4 av 5 lekplatser < 75 % tjädervänlig landskapstyp.

Länsstyrelsen Västra Götalands Län, T, Persson, Rapport 2008:18

****************
Myrens och sumpskogens fauna
Såväl tjäder som orre som dalripa söker i betydande utsträckning sin näring på våtmarker under sommarhalvåret. Orren utnyttjar dessutom ofta de öppna myrarna som spelplatser, medan tjädern, i synnerhet i södra Sverige, gärna spelar på små tallmossar eller vid myrkanter. Barr från myrtallar utgör dessutom ett betydelsefullt inslag i tjäderns vinterdiet.

För att belysa något av sumpskogens ekologiska funktion kan nämnas att färska forskningsresultat har visat att tjäderkycklingarna under sina två första levnadsveckor i stor utsträckning är beroende av sumpskogar och den animaliska föda dessa ger. Denna består framför allt av fjärilslarver. Kläckningen av dessa har visat sig ske samtidigt med kläckningen hos tjädern. Detta medför att födotillgången är optimal under kycklingarnas första kritiska levnadsdagar.
Det måste bli ett mål för naturvården att bevara så funktionella ekosystem som möjligt
(SNV 1984) och härvid spelar våtmarkerna en stor roll. Praktiskt kan detta innebära att man ser till att ” tillräckligt stora arealer” av olika våtmarkstyper bevaras inom olika områden
( Simonsson1980 ).
Skogs- och myrdikningens miljökonsekvenser.
Naturvårdsverket rapport 3270. ISBN 91-620-3270-4

****************
Skogsskötsel och bevarande av biologisk mångfald,
baserad på naturliga ekosystems dynamik i norra Europa:
komplexitet utmaningar
.

Ny forskning i norra Europa har reviderat många länge haft föreställningar av, nämligen komplexiteten i skogarnas ekosystem och deras naturliga struktur och föränderlighet .

Avslöjandet av bilden av naturliga egenskaper skogsekosytemens struktur och dynamik avslöjar mycket större mångfald än den traditionella komplement, betonar vikten av att undvika störningar som ersätter hela beståndet, tillhörande olikformiga och förändliga strukturer i landskapet. Detta ökar detalj är en återspegling av en grundläggande förändring i den ekologiska kunskap om skogar som komplexa ekosystem. I synnerhet generalisering att den boreala skogen regleras av kraftiga störningar genom ersättande av hela beståndet, vilket leder till dominans av jämna åldrar har motbevisats. Dock har denna missuppfattning, hittills upprepande och används för att legitimera den dominerande praxis kalavverkning som en naturanpassad sätt att hantera skogen. Den praktiska slutsatsen av denna översyns uppsats, är att den dominerande skogsbruksmodellen i nordeuropeiska boreala skogar, som bygger på tydliga avverkningar av timmer och odling av jämna bestånd, är i strid med varierande och komplexa egenskaper som strörningsfria successionskretslopp som observerats i naturligt dynamiska skogar med försumbar mänsklig påverkan. Som en följd har den strukturella variationen av den boreala skogen under förvaltning, varit grovt stympad jämfört med dess naturliga utbredningsområde. På grund av detta, och på grund av bristen på skyddsområden i många regioner i norra Europa, är det inte troligt att bevarandet av inhemsk biologisk mångfald och ekologisk hållbarhet kommer att uppnås. Förutsatt att modellen av skogsbruk förblir oförändrad.
Det finns således ett starkt incitament för förändring i den rådande skogsbruksmodellen, mot en som är baserad på naturliga ekosystem dynamik och en förståelse för skogar som komplexa system.
Professor, Timo Kuuluvainen, Institutionen för skogsekologi, Helsingfors universitet, Finland. Ambio nr 38, Sep 2009. A Journal of the Human Environment

***************

Tjäderns ( Tetrao urogallus) livsmiljöers egenskaper i

nordboreala Finland

 

Denna studie syftade till att kartlägga alternativa skogsbruksmetoder

för att ta tjäderns livsmiljöer i beaktande vid skogsbrukets utnyttjande av

skogen. Detta skulle ge nya alternativ för ekologiskt hållbart skogsbruk.

 

Vi undersökte landskapets sammansättning inom en 800 meter buffertzon ( ca 200 ha) runt varje tjäderlekplats. 800 meters buffertzon motsvarar ungefär tjäderns hemområdets storlek. Andelen av varje naturtyp omgivande tjäderlekplatser jämfördes med motsvarande andel inom landskapet kring det icke tjäderområden, ( referensområde.)

Denna skillnad i areals proportioner användes för att representera tjäderns användning av livsmiljöer, och kommer att kallas som ” relativa användning av livsmiljöer”.

livsmiljöer för tuppar, ensamstående hönor och kycklingar ( på sommaren)

Tjädern är känd för att vara en paraply art och indikatorarters egenskaper, som visar välbefinnande för många andra skogslevande arter (t.ex. Storch 2000, Suter et al. 2002, Pakkala et al. 2003). Arten är anpassad till boreala skogar ( t.ex. Hjorth 1970) som skiljer sig från förvaltade nuvarande skogar i många avseenden. Till exempel den genomsnittliga åldern på skog har varit relativt hög och ojämn – åldern, beståndsstrukturen har varit vanligt i naturliga skogar. ( t.ex. Pennanen och Kuuluvainen 2002).

Den viktigaste orsaken till minskningen av tjäder och andra hönsfågelarter är förändringar i skogens struktur på grund av skogsbruk ( habitaförlust, livsmiljöers nedbrytning, skogsfragmentering ) ökad rovdjur täthet och överdriven jakt som skapar ogynnsamma förändringar

(t.ex. Helle 1991, Storaas 1999, Kurki 2000, Ludwig 2006). Stora områden av kalavverkning sänkte kvaliteten på tjäderns livsmiljöer, men åsikter om effekterna av gallring har varierat från fördelaktigt i tät skog, till neutral och negativ på grund av det ensidiga trädslag sammansättningen.

De möjliga ekologiska och ekonomiska förmåner , värdet av ris som energikälla av gallring förtjänar att studera närmare i framtiden – och utvärderas noga.

Unga gallringsbestånd kan åtminstone måttligt vara lämpliga för tjäder. I ett skogsklädd landskap där åldersfördelningen är relativt jämt, skulle detta innebära att större delen av området är vid någon tidpunkt potentiellt lämpliga (Miettinen 2009)

 

Småskaliga variationer i skogens bestånds täthet är välgörande, eftersom det gör att tjädern

antingen kan gömma sig, eller fly från predatorer. Tjädern kan därför gynnas av blandskogar.

Habitat egenskaper i nord – boreala Finland tyder på att tjädern behöver två typer av skydd.

Krontäckning ( vertikal riktning) ger skydd mot rovfåglar, medan omfattande nära marken  (horisontellt eller mellanliggande riktning) behövs mot däggdjurs predatorer ( t.ex. Kvasnes och Storaas 2007). Gallringsrester i form av ris och trädstammar, kan begränsa tjäderns rörelse ( särskilt små kycklingar) eller ändra fältskiktets vegetation.

Andelen gransumpskogar var nästan tre gånger högre i tjäderns livsmiljöer, än i referens landskapet. Dessa biotoper är särskilt viktiga för kycklingarna då trädskiktets mångfald ökar dess kvalitet som ger hög förekomst av insekter för tjädern.

Dikning, minskar reproduktionskapaciteten av tjäder och restaurering av gamla diken har sannolikt samma effekt. Restaureringen är dock inte alltid nödvändig i skogsbruket.

 

  

Längre omloppstider skulle öka blåbärstillgången, vilket särskilt skulle gynna tjädern.

Omloppstiden är dock tätt kopplad till ekonomisk lönsamhet, vilket är det viktigaste målet för de flesta skogsägare. Maximering av nettovinsten har ersatt den maximala timmerproduktionen som är det viktigaste målet för skogsbruk, och därmed har tendensen gått mot kortare omloppstider.

Gallring från toppen har visat sig vara en optimal metod för senare gallring (t.ex. Hyytiäinen 2005, Pukkala 2006). Detta leder till en optimal omloppstid upp till 20 år längre än gallring underifrån. Denna längre optimala omloppstid baseras på den högre gallrings inkomsten. Gallring uppifrån kan bidraga till att kombinera de ekologiska och ekonomiska målen av skogsbruket till viss del.

Mot bakgrund av tjäderns förändrade livsmiljöer. Vore det bättre att ersätta kalhyggesbruket genom selektiva metoder, eller användning av längre omloppstider. Modellen där längre och varierande omloppstider används och de flesta hyggena ersätts med selektiva metoder, lokala anpassningar och gruppvisa urvalsmetoder ( t.ex Bergeron 2002.Timo Kuuluvainen 2008) skulle naturligtvis vara förenligt med tjäderns behov av livsmiljöer.

 

J, Miettinen, J, Helle, P, Nikula, A & Niemelä,P

Vilt- och fiskeriforskningsinstitutet Finland.  Åbo universitet, Institutionen för biologi.

Silva Fennica 2010.