Ripforskaren Maria Hörnell Willebrand framstår alltid som försvarare för skogsbrukintresset och jaktintresset. Därför lyfts hon alltid fram av skogsbruket och jägarna, som gillar hennes uttalanden. Tjädern är enligt Norges främsta tjäderforskare Per Wegge skogens mest arealkrävande fågel. Den kräver 100-tals hektar av gammelskogar för att uppnå gynnsam långsiktig bevarandestatus i livskraftiga populationer. Idag har vi kommit till ett stadium då Sveriges ursprungliga naturskogar snart är borta och eftersom de sista gammelskogarna hotas av skogsavverkningar, är tjädern naturligtvis en nagel i ögat på skogsbruksintresset. Under senare år har därför Ripforskaren Maria Hörnell Willebrand gjort sig känd inom tjädersfären för att i stort sett förneka alla problem som tidigare seriösa tjäderforskare lyft fram. Låt oss närmare granska hennes påståenden och låt oss ställa frågan vilken vetenskaplig grund som ligger till stöd för hennes uttalande om tjäderpopulationen i Skandinavien. Vi börjar med Tjäderseminarium i Norrköping den 21 oktober 2009 arrangerat av skogsbolaget Holmen Skog för att bemöta kritiken mot avverkningar av tjäderlekplatser. Men mötet blir inte riktigt som Holmen hade tänkt sig, (som dom sa till sig själva). Skickliga kommunekologer, Naturskyddsföreningen, Skydda Skogen, Tjäderobservatörerna, med flera gav nämligen Holmen Skog svar på tal liksom deras tillskyndande så kallade expertpanel som ofta blev svarslös och osäker. Där ställs nämligen allt på sin spets Under detta seminarium utmärker sig en speciell person från expertpanelen, som har fått mycket uppmärksamhet på grund av hennes lojalitet till skogsbruket/jägarintressen, nämligen ripforskaren Maria Hörnell Willebrand, som bestämt ordagrant hävdar följande (citat): *  Tjädern är ingen hotad art i Skandinavien *  Norr om Dalälven är nog blåbärsriset inget problem. *  I Finland har man följt tjäderpopulationen under lång tid.     Där har man sett en ökning av tjädrar i ung skog, medan den minskar i     gammelskogsområden. *  Inga jaktrestriktioner behövs. *  I Finland ökar tjädern *  Det spelar ingen roll hur många tuppar det är på tjäderspel,     utan det är överlevande höns och kycklingar som är det väsentliga. Jag frågar då henne vad som händer med tjäderkycklingarnas biotoper, blåbärsrisskogarna. Hörnell svarar att hon inte vet. Fakta från forskningen - Det är ett bistert faktum att mängden blåbärsris i vårt land har   minskat till hälften på ungefär 50 år.   Visst finns det blåbär nästan över allt men de heltäckande   "tjädervänliga" mattorna börjar vara bristvara. Vilket betyder att det   är svårare för kycklingarna att hitta föda. De måste röra sig mera och   allt oftare utan skydd. Och rovdjuren har lärt sig att invänta sin   lunch i utkanten av de krympande blåbärsrismattorna.   När ett bestånd avverkas förändras botten- och fältskiktet och   successionen börjar från början men kanske inte riktigt som i en   naturskog. Förnyelsen föregås av markberedning och närings- värme- och   fuktighetsförhållandena förändras med en gång. Det är mer än sannolikt   att det odlade beståndet inte får ett likadant fältskikt som det hade.   Viltforskningsspalten Harto Lindén, Julkaisuvuosi 2000. - Skogshönsstammarna är mycket svaga. Alla skogshönsarters sammanlagda täthet var   bland de lägsta under vilttriangelräkningens   tjugoåriga  historia. Sommarens vilttriangelräkningar avslöjar att skogshönsens   stammar minskat kraschartat.   Pekka Helle, Vilt- och fiskeriforskningsinstitutet Uleåborg Helsingfors 2008.   - Ökningen av yngre skog, och därmed minskningen av äldre skog har negativt påverkat   livsmiljöns kvalitet, särskilt på lekplatserna.   Den omedelbara effekten av åtgärder inom skogsbruket kommer sannolikt att vara att   ungfåglar och hönor skingras bort från   låg- kvalitativa lekar Rolstad & Wegge 1989, som vid stor skala: den rumsliga   omstruktureringen av individer.   Populationsdynamiska effekter kan därför uppkomma med en fördröjning när   tjädertuppar vid lägre kvalitetslekar dör.   Tyvärr, framtiden för denna magnifika fågel är långt ifrån säkrad, baserat på mina   resultat.   S, Sirkiä, Institutionen för biovetenskaper Helsingfors universitet, December 2010. - Kycklingbiotoperna är de miljöer tjädern brukar som skogsbruket har påverkat mest   negativt de sista 50 åren,   efter att kalhyggesbruket blev infört. Då fuktiga blåbärsskogar blir kalhuggna blir den   ursprungliga vegetationen undanträngd av   gräsarter, framförallt av kruståtel. Miljön blir då för torr, och insekterna som   kycklingarna är beroende av, försvinner.   E Rolstad, J Andersen Storfuglekologi og skogbehandling, Skogforsk&Lövenskiold 2003 - Blåbär minskar mest vid avverkning. J, Bergstedt, Linköpings universitet 2008 - Genom det minskande överflödet av blåbär, som är den viktigaste världväxten för   larver för kycklingarna,   utgör skogsbrukets avverkningar en negativ effekt på kullarnas kvalitativa livsmiljöer   för både tjäder som orre.   P Wegge, L Kastdalen, Journal of Ornithology volym 149 nr 2, 2008. - Blåbärsriset har totalt sett minskat i landet, och allra mest i norra Norrland där   15 till 20 procent minskning konstaterats sedan 1993.   En motsvarande undersökning i Finland visar på ett liknande resultat.   J Strengbom, Sveriges Lantbruksuniversitet 2011. - I loppet av de sista 10-årena, har bestånden av storfågel gått tillbaka över hela   artens utbredningsområde.   Dålig reproduktion och ökad dödlighet på grund av direkta och indirekta effekter av   habitatödeläggelse    antas å vara de viktigaste orsakerna till tillbakagången.   Gregersen & Rustadbakken, Naturkompetanse AS Hamar 2003 - Tjädern rödlistas i Finland år 2010. Red List of Bird 2010. Hotkategori NT- nära hotad. Maria Hörnell Willebrand: * Den effektiva populationsstorleken minskar ju större spel man har.    Med många små spel ökar däremot den genetiska variationen. * Vi har väldigt lite kunskap om tjädern i södra Sverige, men norr om Dalälven är det    inga problem med populationen, snarare tvärt om.   Vi ser en uppgång i både Sverige, Norge, Finland, och prognosen är att uppgången   kommer att fortsätta i 20 år till.   Den ljusnande framtiden kan man tacka det som kallas ”det moderna skogsbruket”   Tidningen Skogen nr 3, 2010 Fakta från forskningen - Förändringar i landskapets struktur tenderar att minska storleken på spelplatserna,   vilket i sin tur kan sänka nivån för polygami.   Det har konstateras att de större spelplatserna med många erfarna tuppar attraherar   fler hönor än mindre spelplatser.   Därför utgår vi ifrån att storleken på spelplatserna också har ett stort inflytande på   att bevara den genetiska mångfalden i populationen.   H Mäki-Petäys & M Orell, Bevarande av genetisk mångfald i ett föränderligt landskap,   med särskild hänvisning till tjäder (Tetrao urgallus) i Finland, Uleåborgs universitet - Lokala inventeringar har visat på en kraftig populationsminskning i delar av södra   Sverige.   Utvecklingen av skogslandskapet under andra hälften av 1900-talet talar definitivt   emot tjädern.   Tjädern vill ha ett varierat landskap bestående av äldre skog, bärrika skogar och   myrmarker.   Trenden är snarare, mindre variation, yngre skogar och torrare skogar.   Johnny de Jong, Populationsförändringar hos skogslevande arter i relation till   landskapets utveckling, 2002   Centrum för biologisk mångfald SLU - Det landskap som utvecklas har en lägre biotopkvalitet ur tjäderns synvinkel-   framför allt genom de långsiktiga effekterna av   markavvattning och de indirekta effekterna av fragmentering.   Wegge, Rolstad, Carlsson - Utdragna huggningar av leken resulterar i solitärspel eller loka utarmning   Rolstad&Wegge 1989. uppsplittring av populationer kan leda till isolerade   metapopulationer och individer.   Leksystemer som består av få eller solitärspelande fågel   riskeras att drabbas av inavel eller genetisk drift,   Segelbacher and Storch 2002, Segelbacher 2003. - I dessa leksystem upphör eller ändras de naturliga konkurrensmekanismerna,   något som på sikt riskeras förändra tjäderns genetik.   Gegersen & Rustadsbakken, Naturkompetans AS Hamar 2003 Maria Hörnell Willebrand vidhåller att det går bra för tjädern i de oberoende mätningarna och taxeringarna som hon känner till, både regionalt och nationellt visar de på en uppgång de senaste decenniet. Hennes bild är tydlig och klar: det är biologiskt ett ganska okomplicerat läge. Tidningen Skogen nr 9, 2011. Fakta från forskningen - Som för de flesta arter samverkar flera faktorer till tjäderns minskning och problem i   dagens skogar.   Sven G, Nilsson, professor i Zooekologi, Skogsdynamik och arters bevarande 2005 - På norra Öland försvann de sista tjädrarna under 1980-talet. Starka minskningar har   under de senaste 30 åren registrerats i   Götaland och Svealand och även lokalt i Norrland,   Naturvårdsverket 2003. - Kritiska tröskelvärden. Det är ett viktigt begrepp som anger ett mått på om arter ska   kunna överleva långsiktigt i ett landskap.   Kornigheten och konnektiviteten  (hur väl landskapet hänger ihop) har också stor   betydelse.   Många arter kräver att varje område med passande miljö är större än en viss area.   Järpe och orre kräver minimiarea på 10 ha respektive 20 ha för att förekomma,   mindre ytor förblir tomma. Tjädern är ännu känsligare och kräver äldre skog   på åtminstone 50 ha för att förekomma. På landskapsnivå måste dessutom minst   30 % äldre skog förekomma om tjäder ska kunna finnas kvar.   Även insekter visar på tröskelvärden på både beståndsnivå och landskapsnivå.   Niklasson & Nilsson 2005, Biologisk infrastruktur och vilt – Biologisk mångfald och   viltförvaltning i ett landskapsperspektiv SLU - Häckningsframgången för tjäder var negativt korrelerad med både fragmentering av   skogsområden i sig av skogsbruksmark och den minskande andelen äldre skog som   ett resultat av kalavverkning.   Den minskande häckningsframgången av tjäder i skogen som en följd av ökad   skogsfragmentering är en trolig orsak till att   populationen minskar i skogslandskapet under de senaste årtiondena i Fenoskandien   S Kurki, A Nikula, P Helle, H Lindén, Landskapsfragemtering och skogliga effekter på   sammansättningen av häckningsframgången   i boreala skogar, Institutionen för biologi, Åbo universitet, Finska   Skogsforskningsinstitutet Rovaniemi,   Vilt- och fiskeriforskningsinstitutet Helsingfors.  Esa Ecology volym 81,nr 7,   2000 University of California. - Nedgången i tjäderpopulationen är mycket tydlig på tidigare stora lekplatser.   Av 75 inventerade lekplatser från Jönköpings län, Värmlands, Dalarnas,   Hälsinglands Jämtlands, Norrbottens län visar statistiken en kraftig minskning av   tjäder fram till 2004, då rapporterna sammanställdes.   Ingemar Hjorth, Tjädern - en skogsfågel i kris Låt oss nu ställa frågan: känner Maria Hörnell Willebrand till dessa forskningsresultat? Antingen gör hon det, men bortser från resultaten. I så fall ägnar hon sig åt manipulation. Eller också känner hon inte till aktuell forskning på området. På vilka grunder uttalar hon sig då? Vi låter dig som läsare själv avgöra frågan. Vi är också något förundrade över hennes logiska kullerbyttor. Till exempel säger hon under Tjädersymposiet i Norrköping 21 okt 2009 om jakten, citat: ”inga jaktrestriktioner behövs,” men i SLUs tidning Miljötrender nr 2,2008 sid 10 säger hon: ”All jakt påverkar den art man jagar. Därför måste vi ha ett system där vi kan följa förändringar och på så vis kunna utvärdera jaktens eventuella effekter.” Behövs det jaktrestriktioner eller behövs det inte? Vi har, kort sagt, svårt att uppfatta Maria Hörnell Willebrand som en trovärdig deltagare i tjäderdebatten. Göran Rönning 2013-12-10, tillägg Mera om Ripforskaren Maria Hörnell Willebrand Vintern 2012 uppsöker jag skogsbrukets egen hemsida, och ställer frågan Varför kalhugger skogsbruket tjäderns lekplatser? Den 12 april 2012 kommer sent omsider ett svar, på skogsbruks hemsida, från ripforskaren Maria Hörnell Willebrand. Willebrands svar är: Tjädern finns i många typer av skog. Det är inte åldern på skogen som avgör utan mer struktur och sammansättning. det finns tjäder i skogarna i Österrike och det finns tjäder i fjällnära skog utanför Tärnaby. De skogarna är mycket olika. Finns det tillräckligt mycket skog, helst tall och gärna äldre än 30 år då finns det tjäder. I gammal skog finns större och äldre tjäderspel, i yngre skog finns mindre och yngre tjäderspel. Sammanfattningsvis så finns det många typer av ” tjäderskog”. Men något svar på min fråga var det ju inte, mera närmast att betrakta som goddag yxskaft. Men vänta nu! Vad sade hon på tjädersymposiet 2009 i Norrköping? Jo följande: I Finland har man följt tjäderpopulationen under lång tid, där har man sett en ökning av tjäder i ung skog, medan den minskar i gammelskogsområden. I första citatet mer tjäder i gammal skog, i det andra mindre. Vad ska vi tro? Det är ju något märkligt när ripforskaren Willebrand går i svaromål från skogsbrukets led. Är det forskningsrön hon förmedlar, eller för hon i praktiken skogsbrukets talan? Ännu märkligare blir ju hennes agerande, när ett stort internationellt skogshönsseminarium arrangeras i Norge 2009. Då bjuder hon inte in de personer som jobbat åt henne med att samla in information om tjäderlekar i sydöstra Sverige. Hon bjuder istället in skogsbolaget Holmens Skog att tillsammans med henne deltaga i detta tjäderseminarium. Detta säger ju en hel del om hennes sympati för skogsbrukets särintresse, Inte för tjäderns välbefinnande. En seriös forskare bör stå fri från ekonomiska särintressen, Det gör uppenbarligen inte ripforskaren Maria Hörnell Willebrand.