Forskningsrapporter om tjäder - presentation av rapporter, och publikationer

 

 

  • Tjädern en skogsfågel, Ingemar Hjorth.1994, ISBN 91-88462-23-4 Best nr 0080 förlag Skogsstyrelsen
     

  • 100 tjäderspelplatser, Torolf Winqvist SLU,1983
     

  • Skogsfugelprosjektet  1980-1984 Viltrapport 36 Viltforskningen Tronheim
     

  • Tjäder och skogsbruket, Institutionen för viltekologi SLU 1990, rapport 15. ISBN 91-576-4117-X
     

  • Underhåll av tjäderns spelplatser. Jägarnas centralorganisation, Mellersta Finlands jaktvårdsdistrikt

    Jyväskylä 1987
     

  • Tjäderrevirets vegetationsstruktur och skogliga framtidsutsikter på lekplatser i F län

    Johansson, Högskolan Jönköping 1980
     

  • Tjädern och skogsbruket, vilka krav har tjäder på sin miljö, Skogsstyrelsen 1992.NR 0511
     

  • Ekologisk planering av skogsbruk, delrapport 8, Angelstam, Welander, Andrén, Rosenberg

    Naturvårdsverket, Grimsö forskningsstation, Zoologiska institutionen Uppsala universitet 1990
     

  • Effekter av det moderna skogsbruket på tjädern - att bevara lekplatser är inte nog!
    Per Angelstam, Grimsö Forskningsstation, Zoologiska institutionen Uppsala universitet
     

  • Sumpskogskanter och tjäderkycklingar, Skogsfakta nr 14, 1993
    Sveriges lantbruksuniversitet, Institutionen för viltekolog ,Atlegrim,Sjöberg,Åberg
     

  • Samspel i näringskedjan blåbär, insektslarver och fåglar, Atlegrim

    Skogsfakta nr 2, 1991. Sveriges lantbruksuniversitet. Institutionen för viltekologi
     

  • Studier över den fysiologiska och ekologiska bakgrunden till tjäderns

    Tetrau urogallus föryngring, Markström, Viltrevy 1960
     

  • Om den forstliga betydelsen av barrbetning hos tjädern,Lindroth,Lindgren Suomen Riista 5, 1950
     

  • Skogsbrukets markutnyttjande - effekter på vilt, utredning 1981, och 1984, Sjöberg. Naturvårdsverket rapport pm 1783
     

  • Skogsfuglens vinterekologi, Norges Lantbruksvitenskapliga forskningsråd 1985
     

  • Skogsfuglestudier på Östlandet,Direktoratet for vilt og ferskvannsfisk  1982
     

  • Storfugelekologi og skogsbehandling,Rolstad,Andersen Skogforsk 2003
     

  • Tjädern i Jönköpings län- beståndstrender och pilottest för att med sattelitbild identifiera gynnsamma marker för tjädern, Länsstyrelsen Jönköping 2005
     

  • Tjädern och skogsbruket - Effekter av skogsbruket på tjäderlekplatser i norra Skaraborg

    Persson, Länsstyrelsen Västra Götalands län 2008.Rapportnr: 2008:18. ISSN:1403-168X
     

  • Inventering av tjäder i Norrköpings kommun 1993-2006, Almqvist,Edlund, Norrköpings kommun
     

  • Satellitdata för modellering av tjäderhabitat, en indikator på värdefull skog, Vattenfall Power Consultant 3 november 2006
     

  • Skogshöns i regional miljöövervakning  Tjäder, orre och järpe, Länsstyrelsen  Jönköpings län 2008
     

  • Storfugelleik registrering, Kongsberg kommune 2003, Naturkompetanse AS, Desember 2003. ISBN 82-8110-007-9.
    (Sammendrag som vi tycker är viktigt att känna till)

    I lopet av de siste tiåren, har bestånden av storfugel gått tilbake over hele artens utbredelseområde.
    Dålig reproduksjon og ökt dödlighet på grun av direkt og indirekte effekter av habitatödeleggelse antas å vare de viktigaste årsakene till tilbakegangen.
    Et materiale fra en kartlegging av storfugelleiker i Kongsberg kommune i 1986 er her brukt som grunnlag for en oppdatering av de samme lokalitetene i 2003.
    Under feltarbeidet ble spillaktivitet og menneskelig påvirkning på 43 av 51 tidligere påviste storfugelleikerregistrert på nytt. Av de undersökte leikene var 28 (65 %) utgått på grunn av hogst.
    Det var fortsatt leik på 8 (19%) av lokalitetene, men 3 (37%) av disse var flyttet mer enn 250 meter på grunn av hogst.
    Andelen store leiker (>5 spillende tiurer) blant de fortsatte eksisterende synest å vare over halvert fra 66% i 1986 til 27% 2003. Andelen mindre leiker (2-4 spillende tiurer) lå på 31% i 1986 og 27% 2003.
    Andelen mindre leiker (2-4 spillende tiurer) lå på 31% i 1986 og 27% i 2003. Lokaliteter med solitert spel var ikke påvisat i 1986, men ble funnet på 7 (16%) av de 43 kontrollerte leiklokalitetene i 2003
     

  • Branden i Tyresta 1999, Dokumentation av effekterna. Tjädern i brandområdet. Joelsson.
    Naturvårdsverket. ISBN: 91-620-5604-2
     

  • Paraplyarter och landskapsanalys med GIS-stöd underlättar planering för artbevarande i skogen. Fakta Skog nr 7, 2003. Sveriges Lantbruksuniversitet. Angelstam, Mikusinski
     

  • Missade Mål - tio forskare om utmaningar i skogen. Världnaturfonden WWF, 2008.
    Nilsson, Jonsson, Kindvall, Ehnström, Götmark, Gustafsson, Nilsson, Olsson, Palmqvist, Löfgren
     

  • Hogst og skogbehandling av tiurleiker. Rolstad. Forskningsinstiusjonen för Skogforsk
     

  • Skogshönsen 2008, Stammarna mycket svaga, Wikman, Vilt- och fiskeriforskningsinstitutet, Helsingfors
     

  • Ekologisk landskapsplanering, om fåglarna får bestämma, Jansson, Fakta Skog nr 5, 2000.
    Sveriges Lantbruksuniversitet
     

  • Populationsförändringar hos skogslevande arter i relation till landskapets utveckling.
    De Jong, Centrum för biologisk mångfald, 2002. ISBN: 91-89232-11-9
     

  • Hur mycket skog kräver mångfalden? En svensk bristanalys Angelstam, Mikusinski
    Världsnaturfonden WWF, 2001
     

  • Naturvårdsbiologisk forskning. Underlag för områdesskydd i skogslandskapet.
    Naturvårdsverket, rapport 5452. Mars 2003. ISBN:91-620-5452-X
     

  • Förändringar i finska skogsfågelstammen och några faktorer som påverkar dödlighet.
    Förändringar och långsiktiga trender bland finska skogsfåglars bestånd.
    Uppskattningar av dödlighet hos tjäder och orre( ungfåglar)från indirekta bevis.
    Tillväxt och energibehov för infångade unga tjädrar.
    Jakt och skogsfågel i Finland.
    Hur påverkar vinterns längd tjädern?
    Lindén. Vilt- och Fiskeriforskningsinstitutet Viltforskningsavdelningen, Helsingfors 1981.
    ISSN: 0015-2547
     

  • Restbiotopers betydelse för fauna och flora, Naturvårdsverket 1984. Rapport 2006
     

  • Mål för naturvården. En strategi för bevarande av den biologiska mångfalden
    Naturvårdsverket 1991. Rapport 3986. ISBN 91-620-3986-5
     

  • Effekter av kvävenedfall på skogsekosystem. Naturvårdsverket 2000, Rapport 5066
    ISBN 91-620-5066-4
     

  • Skogsbär och skogsskötsel, Skogsskötselmetodernas inverkan på bärproduktionen.
    Kardell, Eriksson. Rapport 30. 1983. ISBN 91-576-1790-2 Sveriges Lantbruksuniversitet
     

  • Skogsskötselmetodernas inverkan på blåbär och lingon, Resultat av en tioårig försöksserie.
    Kardell, Eriksson. Rapport 47. 1990. ISBN 91-576-4265-6. Sveriges Lantbruksuniversitet
     

  • Boreal vegetation responses to forestry as reflected in field trial and survey data and the quality of cover estimates and presence/absence in vegetation inventory.
    ( Den nordliga skogsvegetationens resultat av skogsbruk som det återspeglas I fältförsök och översiktliga data om kvalitèn på övergripande uppskattningar och närvaro/frånvaro i vegetationsinventeringar.) Bergstedt, 2008. ISBN 978-91-7393-939-3. Linköpings Universitet
     

  • Kvävets effekter på förekomsten av blåbär, lingon och kruståtel, Strengbom, Walheim,
    Fakta Skog nr 13,2002, SLU Sveriges Lantbruksuniversitet
     

  • Gödsling orsakar långvariga förändringar av skogsmarksvegetationen , Strengbom, Nordin
    Fakta Skog nr 7, 2008, SLU, Sveriges Lantbruksuniversitet.
     

  • Helträdsutnyttjande – effekter på den framtida skogsproduktionen.
    Skogsfakta Supplement Nr 1, 1983, Sveriges lantbruksuniversitet Skogsvetenskapliga fakulteten ISBN- 91- 576-1563-2
     

  • Tjäder har påverkats negativt av förlusten av äldre skog.
    Balancing the needs of capercaillie ( Tetrau urgallus) and moose ( Alces alces) in large – scale human land use. European Journal of Wildlife Research, volym 56 Nr 3. 2009.