Hur ser nu tjäderns framtid ut, ja att sia om framtiden är alltid svårt. Men med de unika referensramar som vi inom Tjäderkommittén Tjäderobservatörerna har med över 40 års fältinventeringar som erfarenheter ger, vågar vi påstå att tjädern går en mörk framtid till mötes.

Den långsiktiga trenden är en nedåtgående spiral de senaste 35-40 åren, visar våra studier.

Visserligen kan det lokalt sett i Sverige, förekomma relativt hyfsade tjäderstammar.

Men rent generellt långsiktigt, är trenden helt tydlig. Tjäderstammen minskar överlag i skogslandskapet.

För 35-40 år sedan kunde vi få uppleva tjäderspel med 25-30 tuppar på en lek.

Idag finns inte sådana tjäderspel, längre.

Idag håller medellekplatsen 5 tuppar per lek.

Korsnäs markberedning, Haftahedarna, Malungs kommun
Foto: Göran Rönning, 2010

Det finns heller inga sådana förutsättningar , eftersom skogsbruket de senaste 30 åren omvandlat det svenska skogslandskapet till produktionsbefrämjande industriplantageodlingar.

Som är en katastrof för biodiversiteten .

Vetenskapliga forskningsrapporter visar också att den biologiska mångfalden i skogslandskapet är alvarligt hotat.

I rapporten " Populationsförändringar hos skogslevande arter i relation till landskapets utveckling " 2002, av Johnny de Jong, vid Centrum för biologisk mångfald framgår följande.

Finland har en liknande skogsbrukshistorik och en liknande fågelfauna som boreala Sverige.

Här har man dessutom bedrivit ett antal långsiktiga undersökningar för att studera förändringar i populationsstorlek.
Det kan därför vara intressant att jämföra med Finland.   I Finland startade fågeltaxeringar 1915 ( Haila & Järvinen 1990).
Under 1940-talet utvecklades dessa ytterligare.
Resultatet för perioden 1941-1971 redovisas bl. a av Väsäinen m.fl. (1986)
Denna studie visar att 16 arter har minskat, och 16 har ökat, medan 11 varit relativt stabila. Bland de som minskat dominerar stannfåglar med relativt specialiserade biotopkrav, t.ex. lappmes, tofsmes, talltita, tretåig hackspett, tjäder och lavskrika.
Tänkbara orsaker, tjäder-minskande biotopvariation

Utvecklingen av skogslandskapet under andra hälften av 1900-talet talar definitivt emot tjädern.
Tjädern vill ha ett varierat landskap bestående av äldre skog,  bärrika skogar och myrmarker.
Trenden är snarare, mindre variation, yngre skogar och torrare skogar.

Professorn och forskaren i zooekologi vid Lunds universitet Sven G Nilsson och docent Mats Niklasson SLU,
framhåller i publikationen ”Skogsdynamik och arters bevarande" utgiven 2005 följande:
Kalhyggen är negativt om de överstiger 1 – 2 hektar och får heller inte dominera i skogen.
En andel på över 30 procent äldre skog tycks behövas på en lite större skala om tjädern ska leva kvar. (på landskapsnivå)
Det är först när ett område med sådan skog blir större än ca 50 hektar som tjädern etablerar sig. Antalet tuppar per spel ökar sedan upp till 300 hektar äldre skog i ett område.

Hyggesavfallstillvaratagande som ristäkt och stubbtäkt missgynnar tjädern eftersom bärriset drabbas negativt av dessa metoder.
Se även vidare rapporten "Skogsskötselmetodernas inverkan på blåbär och lingon" (Kardell, Eriksson 1990)
samt rapporten "Helträdsutnyttjande - effekter på den framtida skogsproduktionen", Skogsfakta nr 1, Sveriges Lantbruksuniversitet, Skogsvetenskapliga fakulteten.