Hur ser nu tjäderns framtid ut, ja
att sia om framtiden är alltid svårt. Men med de unika referensramar som vi inom
Tjäderkommittén Tjäderobservatörerna har med över 40 års fältinventeringar som
erfarenheter ger, vågar vi påstå att tjädern går en mörk framtid till mötes.
Den långsiktiga trenden är en
nedåtgående spiral de senaste 35-40 åren, visar våra studier.
Visserligen kan det lokalt sett i
Sverige, förekomma relativt hyfsade tjäderstammar.
Men rent generellt långsiktigt, är
trenden helt tydlig. Tjäderstammen minskar överlag i skogslandskapet.
För 35-40 år sedan kunde vi få
uppleva tjäderspel med 25-30 tuppar på en lek.
Idag finns inte sådana tjäderspel,
längre.
Idag håller medellekplatsen 5
tuppar per lek.
Korsnäs markberedning, Haftahedarna, Malungs kommun
Foto: Göran Rönning, 2010
Det finns heller inga sådana
förutsättningar , eftersom skogsbruket de senaste 30 åren omvandlat det svenska
skogslandskapet till produktionsbefrämjande industriplantageodlingar.
Som är en katastrof för
biodiversiteten .
Vetenskapliga forskningsrapporter
visar också att den biologiska mångfalden i skogslandskapet är alvarligt hotat.
I rapporten "
Populationsförändringar hos skogslevande arter i relation till landskapets
utveckling " 2002, av Johnny de Jong, vid Centrum för biologisk mångfald framgår
följande.
Finland har en liknande
skogsbrukshistorik och en liknande fågelfauna som boreala Sverige.
Här har man dessutom bedrivit
ett antal långsiktiga undersökningar för att studera förändringar i
populationsstorlek.
Det kan därför vara intressant att jämföra med Finland.
I Finland startade fågeltaxeringar 1915 ( Haila & Järvinen 1990).
Under 1940-talet utvecklades dessa ytterligare.
Resultatet för perioden 1941-1971 redovisas bl. a av Väsäinen m.fl.
(1986)
Denna studie visar att 16 arter har minskat, och 16 har ökat, medan
11 varit relativt stabila. Bland de som minskat dominerar stannfåglar med relativt specialiserade biotopkrav, t.ex. lappmes, tofsmes,
talltita, tretåig hackspett, tjäder och lavskrika.
Tänkbara orsaker, tjäder-minskande biotopvariation
Utvecklingen av
skogslandskapet under andra hälften av 1900-talet talar definitivt emot tjädern.
Tjädern vill ha ett varierat landskap bestående av äldre
skog, bärrika skogar och myrmarker.
Trenden är snarare, mindre variation, yngre skogar och torrare
skogar.
Professorn och forskaren i zooekologi vid Lunds universitet Sven G Nilsson
och docent Mats Niklasson SLU,
framhåller i publikationen ”Skogsdynamik och arters bevarande" utgiven
2005 följande:
Kalhyggen är negativt om de överstiger 1 – 2 hektar och får heller inte dominera
i skogen.
En andel på över 30 procent äldre skog tycks behövas på en lite större skala om
tjädern ska leva kvar. (på landskapsnivå)
Det är först när ett område med sådan skog blir större än ca 50 hektar som
tjädern etablerar sig. Antalet tuppar per spel ökar sedan upp till 300 hektar
äldre skog i ett område.
Hyggesavfallstillvaratagande som ristäkt och
stubbtäkt missgynnar tjädern eftersom bärriset drabbas negativt av dessa
metoder.
Se även vidare rapporten "Skogsskötselmetodernas inverkan på blåbär och lingon"
(Kardell, Eriksson 1990)
samt rapporten "Helträdsutnyttjande - effekter på den framtida
skogsproduktionen", Skogsfakta nr 1, Sveriges Lantbruksuniversitet,
Skogsvetenskapliga fakulteten.
|