Tjäderfientligt skogsbruk utfört av StorEnso Bergvík i Grangärde Finnmark, Dalarna
Foto: Göran Rönning, 2010
Direkta och bakomliggande orsaker till tjäderns dödlighet, genom att tjädern blir tagen av någon
predator påverkas i stora drag av hur skogslandskapet blir förvaltat.
Kalhyggen och unga kulturskogar har på många områden splittrat upp och reducerat arealer med
funktionella kycklingbiotoper, något som gjort det enklare för predatorer att finna kycklingarna,
därför att de vet var de är mest sannolikt att kullarna uppehåller sig.
(Storfugelekologi og skogsbehandling Skogforsk 2003)
Det är inte lätt för en tjäderkyckling att finna mat och skydd här.
Skogsbrukets miljövandalism
Tjäderns häckning ödelagd av Bergvik Skog
(Stora Enso) vid Stamyrberget Torsby.
Foto Olli Manninen 9 maj, 2010
Den storskaliga landskapsomvandlingen som det exploaterande industriskogsbruket står för i dag. Leder oundvikligen till en utarmning av den biologiska mångfalden , där tjädern är en av flera arter som missgynnas.
Biotopförstörelsen och biotopfragmenteringen som innebär att det ursprungliga sammanhängande områdena för tjädern styckas sönder .
Inom den biologiska forskningen talar man bl. a om Metapopulation i ett sönderstyckat landskap splittras populationerna upp på en mängd små delpopulationer.
Det är en effekt som vi under senare år har kunnat konstatera, dom stora tjäderlekplatserna med många revirhävdande tuppar är snart ett minne blott.
Istället börjar vi märka av såkallade solitärspelande tupp. Där det sitter en ensam tjädertupp och spelar., eller några enstaka tillsammans.
Våra studier inom Tjäderkommitten/Tjäderobservatörerna får nu ytterligare stöd för våra observationer även från andra tjäderforskare.
I forskningsrapporten
"Effekter av storskaliga av människan påverkad markanvändning på tjäder (Tetrao urogallus)-populationer i Finland"
av Saija Sirkiä, Helsingfors universitet dec 2010 framgår följande:
"Antalet erfarna --- tjädertuppar är positivt korrelerad med lekplatsens uthållighet genom åren --- (Rolstad&Wegge 1989)
Den mängden skog på det dagliga habitatet av --- tjädertuppar är en nyckelfaktor för en livskraftig lekplats,
antalet tuppar per --- lek, ökar med ökande skogsareal medan stora (över 20 ha) kalhyggen främjar
ensamspelande tupp.
(Rolstad & Wegge 1987. Helle et. al. 1994, Miettinen et. al. 2005) (Rolstad & Wegge 1989b)