Katastrofår för Tjädern 2015

Den extremt regniga/kalla våren (den kallaste på 100 år SMHI) Är en katastrof för små tjäderkycklingar, som behöver rikligt med fjärilslarver under sina första levnadsveckor.
Fjärilslarver som inte längre finns i blåbärsriset eftersom kylan/regnet spolierat deras förekomst. Det är en kombination av extremt väder och ett utarmande skogslandskap där tjäderkycklingens stapelföda blåbärsfältmätarens larver har påverkats negativt av det storskaliga skogsbruket. Enligt ArtDatabanken vid Sveriges Lantbruks Universitet har Blåbärsfältmätaren kraftigt minskat de senaste årtiondena. Det storskaliga trakthyggesbruket kan förklara huvuddelen av artens minskningar. Möjligen finns även andra faktorer som samspelar med de negativa effekterna av skogsbruket säger ArtDatabanken.

Göran Rönning, Ordförande i den Svenska Tjäderkommittén Tjäderobservatörerna som har  50 års tjäderstudier av erfarenheter, säger att  det rapporteras från flera håll i landet att anmärkningsvärt få tjäderkullar kläckts, och märkbart ensamma tjäderhönor registrerats av skogsbiologer.

 Ordförande i Kommittén säger vidare att tjäderkycklingar är beroende av att värma sig under hönan första veckorna i sina liv vid kallt väder, samtidigt måste kycklingarna ständigt äta insekter för att klara livhanken. Det är en ekvation som inte går ihop.

Många tjäderlekplatser skövlas dessutom av skogsbruket, trots att tjäderns lekplatser är skyddade av EU:s habitat och fågeldirektiv. Exempelvis rapporteras från Norrbotten från erfaren skogsbiolog med 50-årsjubilerande i tjäderskogen på den kanske sista, riktigt bra lekplatsen våren 2010. Den tjäderlekplatsen är nu sönderhuggen trots skogsbolagets bedyrande uttalande 1996 om att det stället skulle få stå intakt de närmaste 30 åren.  Det var dåligt med tjäderförekomsten redan då och har bara blivit sämre.

Av tjäderlekplatser finns bara rester kvar och att kalla det lek när en eller två tuppar vilset spelart på en skogsrest är helt fel benämning. Så länge jag minns har det inte varit så ynkligt någonsin, det finns knappt en järpe. Ett miserabelt senvårväder har ju dessutom inte gjort situationen bättre för hönsfågelkycklingarna, avslutar han sin rapportering.

Entomolog/ tidigare forskningsledare vid ArtDatabanken Sveriges Lantbruks Universitet, Bengt Ehnström säger " att när man som nu ger sig ut på marginalmarkerna - sumpskogar, naturskogsrester, kantzoner och liknande - äventyrar man möjligheterna att nå miljömålet "Levande Skogar" fastställt av Riksdagen.